Så jobbar Facebook mot brott och näthat

Facebook har ingen kundtjänst eller liknande dit användare kan vända sig för att få svar på frågor. Om någon utsätts för näthat eller upptäcker brott på Facebook så finns det bara ett alternativ, att anmäla inlägget.

Facebook har över en miljard aktiva användare, och ansvaret för att hålla rent från brottslighet och näthat ligger hos var och en av dessa. Facebook vill inte övervaka människor, därför ser de inte över inlägg som inte har anmälts, något som Nyheter24 berättade under en granskning av näthat 2014.

Det är alltså helt upp till användarna att anmäla innehåll som är över gränsen. Det Facebook sedan gör är att granska anmälningarna för att se om något bryter mot deras gemenskapsregler.

Regler som har ifrågasatts kraftigt då exempelvis inlägg med synliga bröstvårtor tagits bort medan grovt rasistiska grupper eller annat som bryter mot såväl Facebooks regler som svensk lag fått vara kvar.

Bilden till vänster fick vara kvar. Den till höger togs bort.

Att som journalist granska Facebook och få svar på frågor är inte lätt. Detsamma gäller för privatpersoner, men ska man skriva om näthat så går det inte att strunta i att nämna jättenätverket. För faktum är att en hel del näthat eller brott som begås på nätet sker på Facebook.

Nyheter24 har vid flera tillfällen skrivit om sexistiska, rasistiska och hotfulla inlägg eller grupper som trots upprepade anmälningar har fått ligga kvar.

Grupp som fick uppmärksamhet då den inte togs bort trots anmälan.

De som förmedlar Facebooks talan i Sverige är pr-byrån Spotlight, vilka är Facbooks tredje pr-byrå inom loppet av ett år. Men att svara på kritiska frågor eller kommentera enskilda fall är inget de har rätt att göra.

– Jag är inte i position att svara å deras vägnar, säger Victor Melander från Spotlight när Nyheter24 ringer för att ta reda Facebooks syn och hur de jobbar mot näthat.

Melander hänvisar till Facebooks helpcenter och communityregler, och ber om att få återkomma med svar via mejl. Något som görs ett antal dagarna med texten "Som sagt, tyvärr hade Facebook ingen möjlighet att kunna delta i en intervju denna gång", samt inklistrade utdrag från Facebooks regler som står att läsa om via länkarna ovan. Något svar eller kommentarer kring enskilda fall kommer inte.

Facebook jobbar alltså mot näthat genom att förmedla verktyg och regler för vad som tolereras.

Men varken journalister eller vanliga Facebookanvändare har någon kundtjänst eller liknande att vända sig till med frågor om specifika inlägg. I stället får du som utsatt lita på att din eller någon annans anmälan granskas och tas hand om.

Känner du dig osäker eller drabbad så kommer några punkter att förhålla sig till här.

1. Läs igenom reglerna på Facebook och kika i helpcenter.

2. Ser du hat, hot eller annat som kan bryta mot svensk lag – anmäl till Facebook genom att klicka på pilen till höger om inlägget.

3. Polisanmäl brott som sker på nätet. Säkra bevis genom att ta skärmdumpar och spara som bilder.

4. Var källkritisk och undvik att sprida myter eller information om människor eller grupper som kan vara helt felaktigt.

Läs även de här artiklarna från vår No hate-kampanj:

• Krönika: Det får räcka nu – nu sprider vi nätkärlek!

• Här sprider kändisarna kärlek – gör det du med!

• Granskning: det är i princip lönlöst att polisanmäla näthat

• Så jobbar Facebook mot brott och näthat

• Så skiljer sig näthat mellan killar och tjejer

• Polisen: "Därför utreder vi inte näthatet"

• Så många i riksdagen har utsatts för näthat

• Så här arbetar svenska skolor mot näthat

• Så här borde skolor arbeta mot näthatet

• Youtube-stjärnan om näthatet: "Jag fick höra att jag skulle dö"