Ett av de viktigaste avtal som EU nu har på sitt bord är frihandelsavtalet Mercosur (av det spanska Mercado Común del Sur - Sydliga gemensamma marknaden), en tullunion som utgörs av Brasilien, Argentina, Venezuela, Paraguay och Uruguay.
Mercosur växer i betydelse i kölvattnet av det avtal mellan EU och USA som slöts den 27 juli och landade i 15-procentiga tullar för varor som importeras från EU till USA, enligt Per Altenberg.
Oro för jordbruket
Handelsavtalet mellan EU och USA väckte svidande kritik, bland annat från Frankrikes premiärminister som kallat avtalet för ”underkastelse” för EU:s del. Tysklands förbundskansler har varnat för att tullarna kan innebära ”stor skada” för tysk ekonomi. I det läget har EU inte råd att avfärda ett avtal med så stora länder som Brasilien och Argentina, enligt Per Altenberg.
— Ur ett geoekonomiskt perspektiv vore det att skjuta oss själva i foten, säger han.
Målet är att ro avtalet i hamn i december i år. Men det måste först godkännas av EU-parlamentet och medlemsländerna. I bland annat Frankrike, Polen och Italien finns oro över hur en ökad import av jordbruksprodukter kan påverka den inhemska jordbrukssektorn.
— Farhågan är att det ska bli import av jordbruksprodukter som konkurrerar med de europeiska. Men Europa är tillräckligt konkurrenskraftigt på jordbruksvaror, anser Per Altenberg.
Fler avtal på gång
I EU:s pipeline ligger nu också avtal med Indien, Indonesien, Thailand, Malaysia, Australien och Förenade Arabemiraten. Var går då de röda linjerna för vilka länder EU ingår handelsavtal med, med tanke på demokrati?
— Det är i första hand upp till politiker att ta ställning till. Men det är skillnad mellan en överenskommelse som gäller civil handel, som detta, och en om försvarsmateriel, säger Per Altenberg.
Inga pågående handelsförhandlingar sker i nuläget mellan EU och Kina även om där fanns ett investeringsavtal som nu lagts på is. Ändå har EU avtal med andra länder som inte är demokratier, som Vietnam. Indien, som EU planerar att ingå avtal med innan årets slut, är i sin tur den största importören av rysk sjöburen olja och köper omkring 35 procent av sin olja från Ryssland. Åtminstone fram tills för några dagar sedan, då Trump hotade med att straffa länder som köper rysk olja med handelstullar på 100 procent. Den ryska krigskassan har till stor del finansierats av energiexporten till länder som Indien och Kina.
— Det är klart att vi vill undvika handel med Ryssland och se till så att de nya frihandelsavtalen inte underlättar en omdirigering av handel dit, säger Per Altenberg.
