Tidigare i veckan presenterades höstbudgeten med tillhörande proposition för 2026. I den kunde en grupp spegla sig som verkliga vinnare i och med de ekonomiska reformer finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade, nämligen barnfamiljer.
Genom ett nytt jobbskatteavdrag, sänkt matmoms, sänkt elskatt och sänkt förskoleavgift bland det som verkligen stack ut, ses de som budgetens vinnare.
Budgetens stora förlorare – är du en av dem?
Åt andra hållet finns det som bekant även förlorare, och beträffande det var experterna, som Nyheter24 pratade med, eniga.
Förlorarna är stora bidragsberoende barnfamiljer, har privatekonomen Arturo Arques sagt till Nyheter24.
Sparekonomen Frida Bratt redogjorde dessutom för att budgeten är en ”riktig plånboksbudget”.
2026 års skattenivå lär bli den lägsta på 50 år
De skattesänkningar regeringen nu vill genomföra 2026 kommer att ge eko. Det väntas nämligen resultera i att skattenivån blir den lägsta sedan 1975 – på hela 50 år, rapporterar Sveriges Radio.
Dock går åsikterna isär rejält gällande om det är till gagn för Sverige och svensk ekonomi eller inte.
– Det är i grund och botten jättebra att Sverige blir ett mer normalt land ur skatteperspektiv, säger Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas förening, till SR.
Elin Odberg, chefsekonom på Arena Idé, är av motsatt uppfattning.
– Jag tycker det är dåligt. Skatterna behöver höjas för att finansiera våra välfärdsambitioner, infrastrukturen, försvaret och kan inte låna till alla saker vi behöver göra.
2026 väntas skatternas andel av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, uppgå till 40 procent, enligt regeringens höstbudet som presenterades tidigare i veckan.
Åsikterna går isär om skattenivån i Sverige
Jobbskatteavdraget, där 2026 års nya jobbskatteavdrag blir det tionde i ordningen som tagits fram av diverse svenska regeringar genom åren, är en stor reform som kraftigt sänkt skatten på arbete.
Odeberg menar dock att jobbskatteavdragen sänkt skatterna på tok för mycket.
– Idéen är ju att det här ska skapa jobbo och sysselsättning och att det här ska finanisera sig själv tack vare att fler är ute och jobbar och det har vi ju inte sett effekterna av sedan man påbörjade den här så kallade arbetslinjen 2006. Vi har ju sänkt skattekvoten med 4,5 procent. Arbetslösheten är ju nästan nio procent.
Han tycker skatten bör sänkas ytterligare ett par procent
Erik Bengtzboe är dock betydligt gladare över skattesänkningarna.
– Det gör det mer lönsamt att jobba, att vanliga hushåll får mer pengar kvar. Plånboken och långsiktigt skapar det också bättre förutsättningar för svensk tillväxt som skapar både välstånd i skatteintäkter i framtiden, säger Bengtzboe till radiokanalen och tillägger:
– Under förutsättningar att man vill bibehålla det välfärdssamhälle vi har i dag bör skattetrycket vara ett par procentenheter lägre, säger han.
