Vittne: Hotet har hamnat på en annan nivå
Kan den dödliga attacken på Ing-Marie Wieselgren och planerna på att mörda Annie Lööf i Almedalen ses som ett terroristbrott? Den frågan var temat under fjärde rättegångsdagen mot 33-årige Theodor Engström.
Klockan 13.50 den 6 juli, då politikerveckan i Almedalen pågick, fick polisen larm om att en kvinna stuckits med kniv vid Donners plats i Visby.
Offret visade sig vara Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon var i Almedalen för att arbeta och var på väg för att moderera ett seminarium då hon attackerades.
Wieselgren fördes till sjukhus, men hennes liv gick inte att rädda.
Gärningsmannen, 33-årige Theodor Engström, kunde gripas snabbt efter dådet, bara en kort bit från brottsplatsen.
Inledningsvis var misstanken mord, men den 11 juli framkom att Säkerhetspolisen och Åklagarmyndighetens riksenhet för säkerhetsmål tagit över utredningen då dådet klassats som misstänkt terroristbrott.
Den 1 november väckte åklagaren åtal mot Theodor Engström, för terroristbrott genom mord och förberedelse till terroristbrott genom planer på att döda eller skada Centerledaren Annie Lööf.
— Hotet har hamnat på en annan nivå, utöver det som vi är vana vid från våra patienter, säger Martin Hultén, ordförande för Svenska psykiatriska föreningen.
Han är ett av de vittnen som kallats under måndagen för att styrka åklagare Henrik Olins påstående om att knivattacken på psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren i Visby den 6 juli och planerna på att döda eller skada Centerpartiledaren Annie Lööf utgör terroristbrott.
För att något ska kunna ses som terrorbrott måste vissa särskilda förutsättningar vara uppfyllda: att gärningen allvarligt kunnat skada Sverige och att gärningsmannens avsikt varit få befolkningen eller delar av befolkningen att känna allvarlig fruktan.
Blir spekulativt
Under måndagen fick därför bland annat poliser, olika säkerhetsansvariga och företrädare för Sveriges Kommuner och Regioner, där Wieselgren arbetade, svara på frågor om hur det som hände kan ha påverkat samhället. De fick också ge sin bild av hur det skulle ha påverkat om Theodor Engström inte gripits omgående, eller om den planerade attacken på Annie Lööf faktiskt hade genomförts.
De sistnämnda frågorna har vittnena ibland svårt att svara på och det upprepades gång på gång att mycket av det som sägs blir väldigt spekulativt.
— Om vi hade haft ett mord på en riksdagspolitiker och partiordförande under Almedalsveckan så tror jag att det hade nog omedelbart lett till att vi hade behövt stänga ner, i alla fall där och då, säger Rikard von Zweigbergk, beredskaps- och säkerhetsskyddschef vid Region Gotland.
Mer kontroller
Polisens kommenderingschef för den särskilda händelsen val 2022, Jonas Hysing, tror att om inte Engström gripits på en gång hade det kunnat bli aktuellt med inrymningar, alltså motsatsen till utrymningar. Det hade också förmodligen krävts mer rigorösa kontroller och en ökad polisnärvaro, inte bara i Almedalen utan även på andra platser i landet.
— Utan att vara alltför dramatisk kan man säga att osäkerhetsfaktorerna ökar i kvadrat, direkt. För då vet vi ju inte om det är en ensam gärningsman eller om det finns flera gärningsmän, säger Hysing, och tillägger att man inte heller vetat om det varit en del av en större aktion över landet.
Hade planerna på en attack mot Lööf fullbordats utesluter han inte en full evakuering av Almedalsveckan. Det som hände ledde till en påminnelse till hela polisorganisationen om vikten av polisiärt arbete på plats vid olika sammankomster.
— De ensamagerande är väldigt mycket svårare att upptäcka innan brottet sker. Ett arbetssätt är att öka den polisiära närvaron och polisiära kontroller och att vara uppmärksamma på avvikande beteende. Men då ska man veta att då är marginalerna små, säger Jonas Hysing.
Före och efter
Martin Hultén säger att Ing-Marie Wieselgrens död är ett hårt slag mot Psykiatrisverige.
— Det som innebär ett slags före och efter är att vi har fått ta till oss ett annat säkerhetstänk. När vi håller större möten så kommer vi framöver – och har redan haft – en större säkerhet på plats, säger han.
Fredrik Agemark, säkerhetschef vid Regeringskansliet, säger att attacken gjorde det väldigt uppenbart att det kostar på för den som vill engagera sig politiskt.
— Det kostar på att uttrycka sina åsikter, och där tror jag det kan bli en utmaning för demokratin, om någon väljer att inte engagera sig politiskt på grund av oro och rädsla för den egna säkerheten.
.jpg)
