Från folkrörelse till eget val – fler väljer bort alkoholen
Att avstå alkohol är inget nytt – men beslutet har gått från att fokusera på samhällets bästa till att sätta det egna måendet främst.
I IQ:s senaste undrsökning bland svarar 43 procent av tjejerna och 30 procent av killarna i nian att de druckit alkohol under det senaste året. drickande stannat av de senaste åren. Men nu syns alltså en minskning från förra året.
Bland elever på gymnasiet svarar 67 procent att de dricker alkohol. År 2004 svarade nästan 90 procent av eleverna i tvåan på gymnasiet att de drack alkohol.
Att tonåringar dricker mindre är inget unikt för Sverige. Samma trend syns i flera europeiska och engelsktalande länder.
Alkoholkonsumtionen bland vuxna i Sverige har minskat sedan 2004, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten.
2004 var konsumtionen 10,6 liter ren alkohol per invånare (inkluderar personer som är 15 år eller äldre). 2019 var den siffran 8,7 liter.
Nykterheten speglar sin samtid. Om fokus under nykterhetsrörelsens glansdagar låg på alkoholen som ett samhällsproblem verkar blicken nu ha riktats inåt – mot det egna måendet.
Att välja bort alkohol har blivit en trend. Kändisar som Jennifer Lopez och Kim Kardashian har pratat om sin till stor del alkoholfria livsstil och andra som Katy Perry har lanserat egna alkoholfria drycker. Statistiken är entydig, unga dricker allt mindre.
Den senaste nykterhetstrenden "sober curious" – nykter nyfiken – som först dök upp i USA för några år sedan, handlar inte så mycket om att vara helnykterist som att dricka medvetet, reflektera över alkoholens roll i ens liv och utforska livet med nyktra ögon.
Blivit en större trend
Ulrika Lagerlöf Nilsson, lektor vid institutionen för historiska studier vid Göteborg universitet, tycker att det är ett tecken i tiden.
— Det är typiskt att det kommer nu när trenden i samhället handlar mycket om att medvetandegöra sina handlingar. Genom mindfulness – att vara medveten om var jag befinner mig precis just nu – men också att vara medveten om matvanor och vilka transportmedel vi använder.
Att fokus skiftat från breda samhällslösningar till mer individuella är inte unikt för nykterhetsrörelsen, säger Pontus Strimling, som forskar om moraliska åsikter vid Institutet för framtidsstudier.
— Skiftet från att fokusera på samhällslösningar och lagförändringar till att i stället prata om moral som en individsak ser vi i flera andra stora rörelser. I till exempel jämställdhetsrörelsen var det mycket mer fokus på policyförändringar på 1970- och 80-talet. Till och med inom miljörörelsen, där det finns all anledning att fokusera på policy, är det mer snack om vad individer gör.
Alkoholfria alternativ
Om nykterister tidigare varit hänvisade till läsk och vatten finns i dag en rad alkoholfria alternativ. Det gör det lättare att välja bort alkoholen utan att ge avkall på känslan av fest och lyx som många förknippar med alkohol.
Även om vi i dag ser nykterism som ett individuellt val är det policyförändringar i samhället som banat väg för det större utbudet av alkoholfria alternativ, påpekar Pontus Strimling.
— När man förbjuder alkohol på fotbollsmatcher, blir det mer värt för ölindustrin att ta fram bättre alkoholfria alternativ.
Han ser inte att alkoholkonsumtionen kommer att försvinna, men att den blir allt mer lik flexitarianismen, man kanske inte väljer bort något helt – men till en del. En del i det är att vi i högre grad väljer bort sådant som skadligt för oss.
— Vi värderar våra liv högre och högre, vi värderar våra barns liv högre och högre. Överlag vill vi vara hälsosammare, tänka oss att vi lever längre. Vi lever också längre så det är rimligt att ta hand om kroppen bättre.
Rörelsen: Rötter nästan 200 år tillbaka
Nykterhetsrörelsen i Sverige har rötter nästan 200 år tillbaka. Den kom hit från USA och började få fäste på 1820- och 1830-talet för att bli som störst runt slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Den blev inte lika stor i hela landet. Ulrika Lagerlöf Nilsson berättar att den till exempel hade svårt att få fäste i Göteborg
— Det stämde inte överens med det schartauanska sättet att tänka. Man fick inte förhäva sig, inte tro att man var nånting. Om man var nykterist fanns ju risk för att man kunde förhäva sig och säga "titta på mig vad duktig jag är som kan avstå".
Tillsammans med väckelserörelsen och arbetarrörelsen drev den på för förändringar i samhället och blev en maktfaktor att räkna med. I början av 1900-talet fanns rörelsens folk i både riksdag och regering. Sveriges första folkomröstning sedan kvinnlig rösträtt infördes var omröstningen om "införande av fullständigt rusdrycksförbud” i augusti 1922. Nej-sidan vann med knapp majoritet.
