Klimatdemonstration i Milano tidigare i år.
Klimatdemonstration i Milano tidigare i år. - Foto: Luca Bruno/AP/TT

Få koll på klimatmålen

Hur bör Sveriges klimatpolitik se ut när EU skärper sina mål? Det är knäckfrågan i den utredning som John Hassler har gjort för regeringen och som presenteras under onsdagen. Här är en bakgrund till klimatmålen i Sverige och EU.


Vad har Sverige för klimatmål?

Alla riksdagspartier utom SD antog 2017 ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det är en del av arbetet för att leva upp till Parisavtalet och består bland annat av klimatmål.

Det långsiktiga målet är att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter nå negativa utsläpp. För att nå dit finns etappmål till 2030 och 2040.

Det finns även ett särskilt etappmål för transporter. Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent till 2030, jämfört med 2010.

Vad har EU för klimatmål?

Sverige ska också bidra till att EU uppfyller sina klimatmål.

EU:s stora lagstiftningspaket "Fit for 55" innehåller åtgärder som ska leda till en nettominskning av EU:s utsläpp med 55 procent till 2030, jämfört med 1990, och noll nettoutsläpp av växthusgaser (klimatneutralitet) senast år 2050.

— Fit for 55 är ett ambitiöst regelverk för att EU ska klara av de målsättningar till 2030 som unionen har satt upp för att bidra till Parisavtalets temperaturmål, säger Anna-Karin Nyström, enhetschef på klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.

Anna-Karin Nyström, enhetschef på klimatmålsenheten på Naturvårdsverket. Arkivbild.

Vilka delar har EU:s klimatmål?

EU:s klimatmål är uppdelat i tre delar.

1. Runt hälften av EU:s utsläpp omfattas av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Syftet är att sätta ett tak för utsläppen och att de som ingår i systemet kan köpa utsläppsrätter av varandra.

2. Upptag från skog och mark (LULUCF) kan kompensera för eventuellt återstående utsläpp som medlemsländerna har.

3. Övriga utsläpp, bland annat från transporter och jordbruk, ingår i den icke-handlade sektorn (ESR). Medlemsländerna har olika beting och Sverige ska minska sina utsläpp med 50 procent till 2030 i sektorn.

Sverige har ett nationellt punktmål för ESR att minska utsläppen med minst 63 procent till 2030, jämfört med 1990. Av det kan 8 procentenheter vara så kallade kompletterade åtgärder, som ökat upptag i skog eller mark, avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen (bio-CCS) men även insatser i andra länder.

— Det är inte beslutat hur stor andel av de eventuella kompletterande åtgärderna som ska ske i eller utanför Sverige. Det påverkar ambitionen i Sverige, säger Nyström.

Går det att jämföra klimatmålen i Sverige och EU?

Det är svårt att jämföra ambitionsnivån i klimatmålen i sin helhet, bland annat eftersom det inom EU finns flexibilitet och undantag om man inte når vissa av dem.

Men Naturvårdsverket bedömer att om man bara tittar på utsläppsmålet år 2030 är EU:s ESR-mål och Sveriges punktmål ungefär likvärdiga. För att nå Sveriges mål hela vägen ner till 63 procent behöver dock även kompletterande åtgärder användas.

— Men Sveriges mål kan bli mer ambitiöst om vi inte använder kompletterande åtgärder utan klarar hela utrymmet med vanliga utsläppsminskningar, säger Nyström.

— Sedan finns många om och men. EU har en utsläppsbudget som innebär att man kan behöva köpa utsläppskrediter från andra länder om man inte klarar att hålla sig under utsläppsbanan. Något sådant finns inte i det svenska målet utan där kan man ha väldigt höga utsläpp ända fram till 2029 och göra en kraftansträngning 2030.

För att nå Parisavtalets mål att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grader måste världens utsläpp halveras till 2030, enligt FN:s klimatpanel IPCC.

— Varje ton koldioxid som vi kan undvika är bra för det globala klimatet. Där sätter EU med sin utsläppsbana högre press på att agera tidigt, säger Nyström.

Hur hänger Sveriges transportmål ihop med EU:s klimatmål?

Framtiden för Sveriges transportmål är hett omdebatterat i ljuset av Hasslers utredning av klimatpolitiken. Sverige har valt att ha ett eget transportmål trots att transportsektorn är en stor del av ESR. När det nationella målet antogs motiverades det med att man ville skynda på elektrifieringen, möjligheten till produktion av inhemska biobränslen och till ett mer transporteffektivt samhälle, enligt Nyström.

Transporterna är den sektor inom ESR där det är lättast att komma åt utsläppen, menar hon.

— I de andra sektorerna finns inga lågt hängande frukter. I jordbrukssektorn är utsläppen kopplade till produktionen och vi har en livsmedelsstrategi som vill se en stor andel inhemsk produktion av kött och mjölk, säger hon.

— Om Sverige väljer att ta bort sitt nationella transportmål kan det sända signaler utåt som kan upplevas som ambitionsminskningar. Det kan göra Sverige svagare i förhandlingssituationer, då det gäller att trycka på andra länder att ha tuffa mål och genomföra kraftfulla åtgärder.

TT
/
/
/
EU
/
Senaste nytt

Sveriges ambassadör till Navalnyjs begravning

Svenskarna som har chans på toppjobbet i Bryssel

Stefan Löfven eller Magdalena Andersson som rådsordförande i EU? Det är inte omöjligt när EU:s socialdemokrater grubblar över vem som ska få "deras" toppjobb i Bryssel.

Nya EU-miljoner till FN:s Palestinastöd

EU-kommissionen öppnar för mer än en halv miljard kronor i stöd till FN:s Palestinaorgan UNRWA. Pengarna ska skickas redan nästa vecka.

Musk stämmer Open AI – för mycket vinstfokus

Elon Musk stämmer Open AI och dess vd Sam Altman. Open AI – en pionjär inom artificiell intelligens – har agerat i strid med sina stadgar genom att fokusera för mycket på att göra vinster, enligt världens rikaste man.

Kundernas kritikstorm mot Kellogg's: "Dystopiskt"

Ett uttalande från flingjätten Kellogg's vd har fått folk att reagera starkt. Anledningen? Han tycker att frukostflingor kan ätas som middag hos dem som behöver spara pengar.

Betalningskungen: Klarnas vd får miljonlyft – trots miljardförlusten

De senaste två årens miljardförluster hindrade inte Klarnas vd från att höja lönen för sig själv och de andra i ledningsgruppen med rekordbelopp. Så här många miljoner tjänar de efter rekordhöjningen på 70 procent.