SD blev störst, följt av M och S, enligt det preliminära nationella resultatet för årets EU-skolval. Arkivbild.
SD blev störst, följt av M och S, enligt det preliminära nationella resultatet för årets EU-skolval. Arkivbild. - Foto: Stina Stjernkvist/TT

Sociala medier – vägen till valvinst hos unga

Sverigedemokraterna blev största parti i årets EU-skolval, enligt det preliminära resultatet. Ett resultat som kan förklaras av partiernas genomslag på sociala medier.


Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt Prenumerera
X

Gillar du artikeln?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.

Välj nyhetsbrev
Fakta: Det preliminära nationella resultatet för EU-skolvalet

Socialdemokraterna 18,5 %

Centerpartiet 6,2 %

Kristdemokraterna 3,4 %

Liberalerna 3,6 %

Miljöpartiet 9,4 %

Moderaterna 24,0 %

Sverigedemokraterna 24,5 %

Vänsterpartiet 6,2 %

Värdigt liv 0,7 %

Piratpartiet 3,0 %

Övriga 0,4 %

Det totala valdeltagandet på de 369 skolor som genomförde val blev över 55 procent. Det är en ökning med 8,2 procentenheter jämfört med EU-skolvalet 2019.

Källa: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

— Uppenbart är det så att några partier är duktigare än andra på att kommunicera med unga, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Hon får medhåll av Erik Lundberg, docent i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna, som forskat om ungas valdeltagande i skolval. En förklaring till SD:s framgång i skolan är troligtvis närvaron på sociala medier.

— Ja för unga använder sig mer av sociala medier. Där vet vi att SD är det parti som varit mest framgångsrikt och först ut att driva opinion på nya sätt.

Långt ifrån alla elever röstade i årets EU-skolval. Över 157 000 hade möjlighet – lite mer än hälften valde att göra det. Skaran motsvarar knappt 12 procent av landets samtliga elever i de årskurserna, fördelat på 369 skolor som deltog.

— Intresset för val hos eleverna är förhållandevis högt, det var ändå 87 000 som röstade, säger Lena Nyberg.

M störst på gymnasiet

Flest röstade på högstadiet – drygt 81 procent. Det var också i de årskurserna som SD blev störst. Om man bara tittar på resultatet i gymnasiet gick Moderaterna bäst. Men exempelvis Miljöpartiet, som gick fram bland de röstberättigande, smäller inte lika högt bland skolelever.

Svårt att veta varför, understryker statsvetare Erik Lundberg som dock tror att en annan tänkbar förklaring kan vara att vissa partier i högre utsträckning levererar enkla lösningar på svåra problem i högre utsträckning.

— Särskilt i Europaparlamentsvalet är politiken komplex, och det är lätt att falla in i enkla lösningar.

Unga mer formbara

En del av eleverna kommer att få rösta i kommande riksdagsval – går det att dra några slutsatser om hur unga kommer att rösta då?

Unga väljare är mer formbara än äldre, understryker Erik Lundberg.

— Ungdomar prövar och ger uttryck för olika preferenser, det är en del av deras socialisation.

Generaldirektör Lena Nyberg anser att fler partier behöver engagera sig i att kommunicera med unga.

— Sedan ser vi ju att förstagångsväljarna röstat lite annorlunda i det riktiga valet än de som röstade i skolvalet.

— De politiska svängningarna bland vuxna går snabbt. Och det gör det bland unga med.

TT
/
/
/
/
/
/
/
/
/