Sug efter kärnkraftsspecialister
Kärnkraftindustrin i Sverige ropar efter utbildade specialister.
Det krävs en rejäl utbildningssatsning för att klara moderniseringen av dagens reaktorer och utvecklingen av nya framtida aggregat, anser experter som TT talat med.
Läget var kritiskt i början av 2000-talet, då var utbildningen i kärntekniska ämnen vid Tekniska högskolan (KTH) allvarligt hotad. Men situationen förbättrades sedan kraftindustrin skjutit till pengar till de kärntekniska utbildningarna vid KTH, Chalmers och Uppsala universitet.
– Men när kraftindustrin plötsligt satte i gång de stora programmen med effekthöjningar och moderniseringar, ökade efterfrågan på kärnkraftskompetens kraftigt, säger Gustaf Löwenhielm, forskningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Han tror att utbildningskapaciteten vid högskolorna räcker för dagens behov, men inte om det byggs nya reaktorer.
– Vi såg vad som hände i Finland när de beställde en ny reaktor. De fick brist på kompetenta människor och det blev ett glapp innan de nyutbildade blev varma i kläderna. Så kan det bli här också, säger Gustaf Löwenhielm.
Kungliga tekniska högskolan (KTH) är en av tre högskolor, vid sidan om Chalmers och Uppsala universitet, som utbildar nya kärnkraftsingenjörer.
– Behovet är enormt, men än så länge har vi inte så mycket studenter som läser kärnkraftsteknologi, säger Henryk Anglart, chef för avdelningen för reaktorteknologi vid KTH.
Vattenfall, som har nära samarbete med de tre högskolorna, behöver anställa 100 kärnkraftsspecialister om året under tio år i vardera Ringhals och Forsmark. Hans von Uthmann, vice vd och chef för Vattenfall Norden, konstaterar att det oklara läget kring kärnkraftens framtid i Sverige har gjort att få studerar kärnkraftsteknik.
Men om regeringens överenskommelse vinner laga kraft kommer intresset att öka och behovet av mer kärnkraftskompetens att bli ännu större.
Skrivet av:
