C-ledamot: Oansvarigt att rösta nej till datalagringen
"Nu kommer vi få betala 150 miljoner kronor till ingen nytta."
Oppositionen mot datalagringsdirektivet behövde minst 58 röster för att direktivet skulle bordläggas i minst ett år hos justiteutskottet.
Totalt röstade 62 ledamöter för en bordläggning. En av de som röstade nej till bordläggning och därmed för ett omedelbart införande var Johan Linander (c), som säger till Nyheter24 att rösterna var väntade:
– Det är tråkigt. Det innebär 100-150 miljoner i böter till EU för att bordlägga ett direktiv som vi är bundna att genomföra. Och vi har skyldigheter att genomföra EU:s beslut.
– Fp och jag är motståndare till direktivet, och vi har försökt att förbättra det så mycket som möjligt. Öppnas det upp i EU så ska det gå genom kommissionen, ministerrådet och EU-domstolen. Det tar mycket pengar, tid och byråkrati i anspråk.
– Vi ska inte glömma att i Europa finns också andra röster som vill ha mer övervakning, avslutar Johan Linander till Nyheter24.
Maria Ferm (mp) tillhör dem som röstade ja till direktivets bordläggande:
– Vi är väldigt glada men vi slipper inte direktivet. Nu måste vi opinionsbilda och kräva att regeringen jobbar för att det rivs upp alternativt större förändringar mot mindre övervakning. Det kommer en utredning 23 mars med förslag på justeringar, säger Maria Ferm till Nyheter24.
– Sverige kan ta upp frågan i ministerrådet i EU och i EU-parlamentet. Det är märkligt hur många som röstade emot emot ett bordläggande eftersom alla partier förutom socialdemokraterna röstade nej EU-parlamentet, avslutar Maria Ferm till Nyheter24.
