Inför riksdagsvalet 2026 vill partierna ändra allt från elskatt och elstöd till elområden och kritiserade effektavgifter.
Men vad betyder det egentligen för dig som betalar elräkningen?
Nyheter24 har gått igenom partiernas besked i en ny enkät från Elbruk, samt kompletterat med uppgifter från Regeringen, Energimarknadsinspektionen och partiernas egna sidor.
Sju av åtta partier har svarat
Elbruk har ställt samma frågor om energipolitik till samtliga riksdagspartier – varav sju av åtta partier har svarat. Liberalerna saknas ännu i sammanställningen, men partiet har på sin egen hemsida skrivit att de vill att elskatten ska sänkas och att Sverige ska bli ett enda elprisområde.
Och även om partierna är oense om mycket finns det frågor flera verkar vara överens om, bland annat att elkunderna inte ska lämnas helt ensamma när priserna sticker iväg.
Regeringens skydd ligger kvar 2026
I dag finns redan ett högkostnadsskydd för el under hela 2026. Det gäller om det genomsnittliga spotpriset på el under en kalendermånad överstiger 1,50 kronor per kilowattimme i ett elområde, det så kallade el- och gasstödet, enligt Regeringen.
Dessutom sänktes energiskatten på el den 1 januari 2026 med nästan 20 procent. Den ligger nu på 36,0 öre per kilowattimme.
Men det är inte alla som är nöjda med modellen. Socialdemokraternas energi- och näringspolitiska talesperson Fredrik Olovsson har tidigare kritiserat gränsen för högkostnadsskyddet.
– Vi kan konstatera att gränsen är för högt satt för att hjälpa de som nu plågas av höga elräkningar, har han tidigare sagt till SVT.
Så vill partierna hjälpa vid höga elpriser
Alla partier vill öppna för någon typ av statlig åtgärd när elpriserna blir höga. Men alla vill göra det på olika sätt, enligt Elbruk:
- Socialdemokraterna vill ha ett högkostnadsskydd finansierat av så kallade flaskhalsintäkter. De vill införa "Folkhemsel", där staten ska köpa fossilfri kraft och erbjuda hushåll stabila elavtal.
- Moderaterna vill kunna använda både sänkta skatter och direkta stöd vid höga elpriser.
- Sverigedemokraterna vill kombinera stöd vid pristoppar med långsiktigt lägre energiskatt.
- Centerpartiet är öppet för både elprisstöd och sänkt elskatt.
- Kristdemokraterna vill främst se stöd vid extraordinära situationer.
- Vänsterpartiet går längst i frågan om pristak. Partiet vill införa ett elpristak på 75 öre per kilowattimme för hushåll. På sin hemsida skriver V att skyddet ska täcka 90 procent av hushållets elkostnader över pristaket.
- Miljöpartiet vill i sin tur utreda en dynamisk elskatt, som följer elpriset nedåt.
Flera partier vill se samma elpris i hela Sverige
En annan fråga som kan påverka elräkningen är Sveriges fyra elområden. I dag kan hushåll i södra Sverige periodvis betala betydligt mer för elen än hushåll i norr.
Enligt Elbruks sammanställning vill Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet på sikt se ett gemensamt elpris i hela landet. Moderaterna och Kristdemokraterna vill minska skillnaderna mellan elområdena, medan Miljöpartiet vill behålla dagens indelning.
Vänsterpartiet vill istället införa så kallade "Sverigepriser", där svenska elpriser frikopplas mer från dyrare europeiska elpriser.
Liberalerna har inte svarat i Elbruks enkät, men skriver på sin egen hemsida att de vill se ett mål om att elpriset ska vara samma i hela Sverige.
Den kritiserade avgiften kan ändras
Men den kanske mest konkreta frågan för många hushåll handlar om effektavgifter. Regeringen har stoppat det tidigare kravet på att alla elnätsföretag ska införa effektavgifter senast den 1 januari 2027. Energimarknadsinspektionen, Ei, ska upphäva föreskrifterna senast den 30 juni 2026 och ta fram förslag på en ny modell senast den 12 april 2027.
Vad är en effektavgift?
En effektavgift innebär förenklat att du kan få betala mer om du använder mycket el samtidigt, till exempel om du laddar elbilen, kör tvättmaskinen och värmer huset under samma timmar.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har varit hård i sin kritik.
– Effektavgifterna har slagit för hårt mot vanliga hushåll. De har varit svåra att förstå samtidigt som de inneburit höga kostnader för många. Regeringen tar nu ett omtag och stoppar kravet på införande, sa hon i tidigare i ett pressmeddelande.
Effektavgifter förbjuds däremot inte helt. Elnätsföretag kan fortfarande använda effektavgifter om de följer lagens regler.
Här är partierna ovanligt överens
I Elbruks enkät är inget av de svarande partierna helt nöjt med hur effektavgifterna har införts hittills. Skillnaden handlar snarare om hur hårt man vill gå fram.
- Vänsterpartiet vill slopa införandet.
- Socialdemokraterna vill pausa och se över reglerna.
- Miljöpartiet vill att Energimarknadsinspektionen tar fram tydliga nationella riktlinjer.
- Moderaterna vill stoppa eller begränsa effektavgifter som skadar hushåll och företag.
Centerpartiet beskriver införandet med ovanligt skarpa ord i sitt svar till Elbruk:
– Införandet av effektavgifter var ett fiasko men avgifterna kan fortfarande ha en god systemeffekt om de införs på rätt sätt.
Har du solceller? Då kan valet också spela roll
För hushåll med solceller, batteri eller laddbox finns ytterligare en fråga att hålla koll på: stöden för grön teknik. I dag är skattereduktionen för grön teknik högst 15 procent för installation av solceller och 50 procent för batterilagring eller laddningspunkt för elfordon, enligt Skatteverket.
Riksdagen har också beslutat att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el, ofta kallad "60-öringen", slopas från den 1 januari 2026. Samtidigt sänktes subventionsgraden för installation av solceller från 20 till 15 procent från den 1 juli 2025.
Här går partierna isär. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet vill stärka stöden till exempelvis solceller, batterier och energieffektivisering. Men Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill i huvudsak behålla dagens nivåer.
Hur vill partierna sänka din elräkning?
Sju av åtta riksdagspartier har svarat i Elbruks sammanställning. L inväntas fortfarande.
- Samma elpris i hela landet: S, SD, C vill på sikt ha gemensamt elpris. M, KD vill ha färre elområden. V vill ha Sverigepriser. MP vill behålla dagens system.
- Stöd eller skattesänkning när elpriset stiger: S vill ha högkostnadsskydd. SD vill ha stöd/skatt. M vill ha skatt/stöd. V vill ha elpristak. C vill ha stöd och skatt. KD vill ha krisstöd. MP vill utreda dynamisk elskatt.
- För dig med solceller eller batteri: S, V, C, MP vill höja stöden. SD, M, KD vill i huvudsak behålla dagens nivåer.
- Effektavgifter: S vill ha nationella riktlinjer. SD vill stoppa eller begränsa. M vill begränsa. V vill slopa. C vill ha ny modell. KD vill begränsa vid behov. MP vill ha nationella riktlinjer.
Alla partier som svarat öppnar för någon form av åtgärd mot höga elpriser – men de är oense om det ska ske via stöd, skatt, pristak eller ändrade avgifter.
Det kan påverka din elräkning mest
För hushållen handlar partiernas energipolitik inte bara om kärnkraft eller vindkraft. Det som kan märkas direkt på elräkningen är framför allt tre saker:
- Om staten ska gå in med stöd när elpriset blir högt.
- Om elskatten ska sänkas ytterligare.
- Och om effektavgifterna ska stoppas, göras om eller styras tydligare nationellt.
