Jämn tvekamp i valfebrigt Iran
Sällan skådad valfeber råder i Iran inför fredagens presidentval.
Detta trots att mannen som leder oppositionen mot Mahmoud Ahmadinejad är en anonym expremiärminister som varit borta från politikens rampljus i 20 år.
Det är knappast Mir Hossein Mousavis magnetiska personlighet som lockat ungdomar i Teheran att ropa hans namn på gatorna och tapetsera hans bild på sina bilar. Snarare handlar det om en brinnande önskan hos reformsinnade iranier att slippa fyra år till med Ahmadinejad.
Missnöjet handlar inte minst om ekonomin. Under Ahmadinejads fyra år har arbetslösheten stigit och inflationen nära fördubblats.
Och med sin kompromisslösa hållning i frågan om Irans kärntekniska forskning, hätska utfall mot Israel och ifrågasättande av judeförintelsen har han fördjupat Irans isolering från västvärlden.
Ett utfall i en valdebatt mot Mousavis hustru kan därtill kosta presidenten många kvinnoröster. Mousavi har lovat att motverka lagarna som diskriminerar kvinnor i Iran.
Ändå är utgången av valet långtifrån given, det väntas bli mycket jämnt. Många fattigare iranier ser fortfarande Ahmadinejad som en hårt arbetande och djupt troende folkets man som inte böjer sig för supermakten USA.
Men den verkliga makten vilar hos landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei - särskilt i säkerhetspolitiska frågor.
Presidenten är dock den verkställande makten, Irans ansikte utåt och brukar kallas landets näst mäktigaste man.
De fyra kandidater som ställer upp i valet - reformsinnade Mehdi Karroubi och forne revolutionsgardesledaren Mohsen Rezai, utöver Mousavi och Ahmadinejad - är grundligt granskade och godkända av det religiösa Väktarrådet.
Övriga 471 registrerade presidentaspiranter, varav 42 kvinnor, fick inte ens kandidera.
Någon tvärvändning i iransk politik är knappast att vänta om Mousavi vinner, men om inte annat lär Irans tonläge på världsarenan bli mer försonligt. I kombination med Barack Obamas utsträckta hand kan resultatet bli islossning mellan Washington och Teheran.
Skrivet av:
