På måndagen hölls ett första blixtinkallat möte i Paris med ledare från Tyskland, Storbritannien, Italien, Polen, Spanien, Nederländerna och Danmark, samt EU och Nato.
Enligt källuppgifter till flera medier är Norge, Kanada, Tjeckien, Grekland, Finland, Rumänien, Sverige, Belgien och baltländerna inbjudna till den andra sammankomsten.
Sveriges statsminister kommer däremot inte att resa till Paris, meddelar Ulf Kristerssons biträdande presschef Hanna Strömberg i en skriftlig kommentar till TT.
"Det är naturligtvis viktigt att samtala med våra partner framför allt om hur vi snabbt kan öka stödet till Ukraina. De länder, inklusive Sverige, som är topp tio givare till Ukraina, har en särskilt viktig roll att spela." skriver Strömberg och fortsätter:
"Ytterligare samtal är bra, men att bidra med konkret stöd är ännu bättre. Ukraina behöver stärkas – oavsett om förhandlingar kommer inledas eller inte. Det handlar också om Sveriges säkerhet."
Säkerhetsgarantier i fokus
Det första mötet handlade till stor del om säkerhetsgarantier mot rysk aggression.
"Säkerhetsgarantier måste vara robusta och pålitliga. Alla andra beslut utan sådana garantier – som en bräcklig vapenvila – skulle bara tjäna som ytterligare ett bedrägeri från Ryssland och en upptakt till ett nytt ryskt krig mot Ukraina eller andra europeiska nationer", skrev Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på X efter samtalet.
Frankrikes president Emmanuel Macron meddelade å sin sida att han, innan samtalet med Zelenskyj, även talat med USA:s president Donald Trump efter mötet.
"Vi strävar efter en stark och varaktig fred i Ukraina. För att uppnå detta måste Ryssland avsluta sin aggression, och detta måste åtföljas av starka och trovärdiga säkerhetsgarantier för ukrainarna", skriver Macron på X.
"Vi kommer att arbeta med detta tillsammans med alla européer, amerikaner och ukrainare", skriver han.
Befarar upprepning av 2014
Zelenskyj uppger att Macron informerat honom om de senaste samtalen med övriga ledare och att de kommit överens om fortsatt kontakt inför stora beslut.
Macron understryker i sitt uttalande att det utan säkerhetsgarantier för Ukraina finns risk att en stundande vapenvila slutar som Minskavtalet.
Avtalen, från 2014 och 2015, hade som syfte att nå vapenstillestånd i östra Ukraina och få ett slut på konflikten, efter Rysslands olagliga annektering av Krimhalvön och ockupation av delar av Donetsk och Luhansk. De avtalen fick knappt någon effekt alls och Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022.
