Terrorsajter anses som guldgruvor
Ungdomar kan radikaliseras. Men regeringar vill ändå inte stänga terrorsajter.
Risken är att ungdomar kan radikaliseras.
Men västerländska regeringar har blivit allt mer ovilliga att stänga extremistiska hemsidor på internet.
Orsaken är att de anses som underrättelsemässiga guldgruvor.
– Oviljan att stänga ner dem har ökat, för att man vet vad man har. Säkerhetstjänsterna vill ha kontroll. Det som ligger i vågskålen, att muslimska ungdomar i framför allt europeiska länder blir radikaliserade, vägs upp av att man har den här kollen, säger Lars Nicander, chef för Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan (FHS), till TT.
Det så kallade kriget mot terrorismen förs inte bara på marken, vattnen och i luften - utan också i cyberrymden. Där pågår en slags katt och råtta-lek mellan olika extremorganisationer och underättelse- och säkerhetsorganen.
"Inte gärna släppa"
Med ojämna mellanrum har extremist- och terroristsajterna stängts ner eller aktivt störts. Men nu tycks alltså de västerländska regeringarna ha valt att med öppna och dolda metoder läsa av budskapen, och vilka som kommunicerar med vilka.
– Det är hela tiden en avvägning av hur mycket ont det gör, hur många som kan dras in i det här och bli påverkade, kontra att man ser vad de hårdare kärnorna tar vägen och opererar, säger Nicander.
– Samtidigt är extremister och terrorister inte dummare än att de vet om övervakningen. Verktygen i katt- och råtta-leken är desinformation, kodning och kryptering. En annan form är lösenordsskyddade chattrum - vilket är mumma för en säkerhetstjänst att komma in i, säger Nicander.
Och har man lyckats knäcka en sådan här kod vill man inte gärna släppa den och stänga ner den. Också terrorismexperten Magnus Ranstorp, även han verksam vid FHS, ser samma ovilja att stänga sidorna.
– De är kanske ett av de starkaste underrättelsekorten man har, säger han till TT.
– Det finns ett mycket starkt behov av att följa signalerna på de här sidorna vad gäller ideologiska förändringar, fortsätter han.
Besökare registreras
Många av de servrar sajterna ligger på finns i just de länder organisationerna är fientliga till, i USA och Västeuropa. De riktar sig inte sällan till muslimska grupper i dessa länder. Även besökarna på sidorna kan registreras, via deras datorers individuella IP-nummer.
– Här ligger ett rättssäkerhetsproblem, eftersom besökarna inte måste vara varken sympatisörer eller aktörer. Men också en dimension av juridik och yttrandefrihet finns i botten. Det beror ju på varje lands nationella lagstiftning, vad man betecknar som brottsligt i det här, säger Nicander.
Skrivet av:
