Expert: USA kan behöva ge Turkiet godbitar
Sveriges Natomedlemskap hänger nu inte så mycket på Sverige som på USA, enligt Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik. Strax efter Finlands inträde blev ett avtal för uppgradering av turkiska F-16-plan offentliggjort.
Tolv länder fanns med från början och bildade militäralliansen Nato, när nordatlantiska fördraget skrevs under i Washington den 4 april 1949. Sedan dess har alliansen utökats med jämna mellanrum till 31 medlemmar.
22 av länderna är samtidigt med i EU: Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien, Tyskland och Ungern.
Nio Natoländer är inte med i EU: Albanien, Island, Kanada, Montenegro, Nordmakedonien, Norge, Storbritannien, Turkiet och USA.
Inom EU finns i sin tur fem länder som inte är med i Nato: Cypern, Irland, Malta, Sverige och Österrike.
Utrikesminister Tobias Billström (M) har sagt att han ska lägga ned all sin vakna tid på att hålla den svenska Natoansökan högt på dagordningen hos andra Natoländer. Det handlar om samtal och resor, ett intensivt schema fram till Natos toppmöte i Vilnius i den 11–12 juli.
Men den svenska ansträngningen kan behöva draghjälp från annat håll, främst USA, enligt Ann-Sofie Dahl, som är verksam vid tankesmedjan Atlantic Council.
Nyhet om flygavtal
Finland fick grönt ljus av Turkiet den 30 mars och runt två veckor senare meddelade USA att man godkänt ett avtal om att serva den turkiska F-16-flottan med en mjukvaruuppdatering. Stridsflygsavtalet är värt 2,8 miljarder kronor.
Även om det inte har bekräftats officiellt att avtalet hade något med Finland att göra så tolkades det så. En källa sade till nyhetsbyrån Reuters att USA ville skicka en "positiv signal" till Ankara.
— Uppenbarligen underlättar det när man gör sådant. Det är en basarförhandling som Turkiet håller på med, återigen, säger Ann-Sofie Dahl.
Turkiet nöjer sig inte med mjukvara utan vill också köpa 40 faktiska F16-plan från tillverkaren Lockheed Martin för omkring 215 miljarder kronor. Då ingår också hundratals bomber och jaktrobotar. Det kan spela roll för Sveriges Natoansökan.
— USA kan göra mer, alla detaljer vet vi inte, men det finns uppenbarligen godbitar man kan ge till Turkiet, säger Dahl.
"Det var olyckligt"
Nyligen svängde också ordföranden för representanthusets utrikesutskott, republikanen Michael McCaul, och meddelade att han är öppen för en F-16-affär. Även med Erdogan. Och McCaul ska ha fått ett löfte i kongressens korridorer om att Sverige kommer att bli godkänt som Natomedlem – oavsett vem som är president i Turkiet.
Ann-Sofie Dahl är kritisk till att Sverige, Finland och Turkiet slöt ett memorandum i Madrid förra sommaren som skulle vara biljetten in till försvarsalliansen. Nato hade behövt ta ett större ansvar centralt, inte minst generalsekreteraren Jens Stoltenberg. Nu lämpade Nato över ansvaret på Sverige och Finland.
— Man borde verkligen ha legat på mycket mer från Natos håll, USA:s håll och övriga stormakters håll. Det var olyckligt att det gick så långt att det blev en del av den turkiska valrörelsen. Så fort det kom in där så förlorade Sverige helt kontrollen över processen, säger hon.
Ser ett nytt skede
Samtidigt kan stämningsläget förändras snabbt nu när det turkiska valet är över.
— Jag tror nu att när vi väl har kommit bortom söndag, så kan det falla på plats. Vi är vana vid att turkar kan vända på en femöring, mer eller mindre. Så det är mycket möjligt att man då släpper den här frågan om Sverige, säger Dahl.
Till detta adderas att Sveriges nya terrorlagstiftning, som ska förhindra deltagande i en terroristorganisation, träder i kraft den 1 juni. Och den 30 juni avslutas Sveriges ordförandeskap i EU, vilket skulle kunna påverka Ungern, tror hon.
— Alla Natoländer vill ha med Sverige så fort som möjligt, alla utom då kanske Turkiet och Ungern. Men de är egentligen inte ute efter att blockera det här för evigt, då hade man kunnat göra mycket mer, som att lägga in sitt veto. Men det har hittills aldrig skett i Natos 74-åriga historia, säger Ann-Sofie Dahl.
