Strömmer positiv till dna-register för misstänka

För tre år sedan kunde ett 16 år gammalt dubbelmord i Linköping lösas genom en databas för släktforskning i USA. Tillvägagångssättet stred dock mot svensk lag och har inte använts sedan dess.

Men nu kan det komma att ändras. På måndagen presenterade utredaren Eric Leijonram biometriutredningen som föreslår att det ska bli tillåtet att använda släktforskningsdatabaser vid förundersökningar om mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn.

Snabb hantering

Utredningen tillsattes 2021 av den förra regeringen, och lämnades på måndagen över till justitieminister Gunnar Strömmer.

— Det som händer nu är att vi tar hand om den här utredningen och vi kommer snarast möjligt att skicka ut de här förslagen på remiss. Vi ska göra allt vi kan för att förverkliga innehållet i utredningen, sade Gunnar Strömmer på en pressträff.

Ett annat förslag är att uppgifter om döda personer ska få behandlas i biometriregistren över misstänkta och dömda i tio år.

Svåra avvägningar

Utredningen föreslår också att det ska bli lättare för polisen att registrera dna, ansiktsbilder, röstupptagningar och fingertryck om det ingår fängelse i straffskalan.

— Behovet av detta är stort och har ökat över tid, inte minst på grund av den ökande gängkriminaliteten. Dessa brott är ofta svåra att utreda eftersom brottsoffer och vittnen är rädda för att medverka i brottsutredningen, sade Eric Leijonram under pressträffen.

Hans bedömning är att förslagen kan träda i kraft i januari 2025. Samtidigt understryker han att en ökad användning av biometri innefattar svåra avvägningar som kan komma i konflikt med grundläggande fri- och rättigheter.

— I uppdragen har det därför ingått att noga väga behovet av en effektiv brottsbekämpning mot den enskildes rätt till personlig integritet.