Över ett år med korankris – detta har hänt

Påsken 2022

Rasmus Paludan, partiledare för det danska högerextrema partiet Stram kurs, besöker flera svenska städer för att bränna koraner offentligt. Något som följs av våldsamma upplopp i berörda städer med skadegörelse och våld, främst riktat mot polisen.

.

Januari 2023

Rasmus Paludan bränner en koran i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm. Protester bryter ut i Turkiet och flera andra länder. Under våren nekas tillstånd till flera ytterligare koranbränningar. Enligt den rättsliga prövningen som gjorts i efterhand hade polisen dock inte rätt att neka till tillstånden.

.

Juni-juli 2023

En privatperson tänder eld på en koran utanför moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm. Den här gången bryter protester ut bland annat i Bagdad, där demonstranter samlas utanför den svenska ambassaden och även tar sig in i byggnaden.

Marocko kallar hem sin ambassadör i protest och Iran tänker inte skicka sin nya ambassadör till Sverige. Kuwait, Förenade Arabemiraten, Marocko, Saudiarabien och Irak kallar upp Sveriges ambassadörer i respektive land med anledning av koranbränningen. Även Pakistans premiärminister uttrycker avsky.

Det muslimska samarbetsorganet Islamiska konferensorganisationen (IKO) med 57 medlemsländer manar till kollektiva åtgärder för att stoppa framtida koranbränningar.

.

19-20 juli

Natten till den 20 juli stormar demonstranter den svenska ambassaden i Irak. Byggnaden sätts i brand och den svenska personalen får sättas i säkerhet.

Protesterna bryter ut efter beskedet att en person fått tillstånd att bränna en koran utanför Iraks ambassad i Stockholm. Manifestationen genomförs, men själva koranbränningen blir en mindre historia och uppmärksammas knappt av de närvarande.

Samtidigt som manifestationen genomförs kommer beskedet att Irak bryter alla diplomatiska kontakter med Sverige.

.

20-22 juli

Irans andlige och politiske ledare ayatolla Ali Khamenei anklagar den svenska regeringen för att vara på väg i krig med den muslimska världen. Shiarörelsen Hizbollah i Libanon instämmer, kräver att det svenska sändebudet i landet utvisas och att Libanons ambassadör i Sverige ska kallas hem. Saudiarabien kallar upp Sveriges charges d'affaires i huvudstaden Riyad, enligt al-Arabiya. Även i Jordanien kallas kallas Sveriges ambassadör upp till UD.

Också Turkiet, Syrien, Qatar med flera riktar skarp kritik mot torsdagens aktion.

.

28 juli:

Polismyndigheten uppger att Noa, Nationella operativa avdelningen, har inlett en så kallad särskild händelse med anledning av det försämrade säkerhetsläget. Polispatruller som rör sig i Stockholm city har fått order om att bära kulsprutepistol lätt tillgänglig, för att snabbt kunna göra en insats mot en eventuell terrorattack. Även polis i yttre tjänst i Göteborg har med sig förstärkningsvapen.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger också att 15 myndigheter ska stärka sitt arbete för att "förebygga, förhindra och försvåra terrorism och våldsbejakande extremism”.

.

30 juli:

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) beskriver att han står i tät dialog med Danmarks statsminister och att och att båda länder nu analyserar det rättsliga läget.

"I Sverige har vi också redan påbörjat ett arbete med att analysera rättsläget – däribland ordningslagen – i syfte att överväga åtgärder för att stärka vår nationella säkerhet och säkerheten för svenskar i Sverige och i världen", skriver Kristersson på Instagram.

.

31 juli:

Efter koranbränningarna i Sverige och Danmark har utrikesministrar från 57 muslimska länder extrainkallats för ett möte under måndagen. Mötet, som hålls digitalt, sker inom ramen för den islamiska samarbetsorganisationen (OIC).

OIC har krävt att åtgärder vidtas rent lagstiftningsmässigt för att kriminalisera skändningar av koranen.

Samtidigt planeras ytterligare en koranbränning i Sverige under måndagen. En anmälan har kommit in om att få bränna skriften på Mynttorget utanför riksdagen i Stockholm.