Under sin första presidentperiod toppade Trump nyhetsflödet flera år i rad – och nu har han återtagit den platsen. Mellan den 1 januari och 31 juli i år omnämndes presidenten i drygt 125 000 svenska nyhetsartiklar och inslag, enligt en undersökning som TT beställt av medieanalysföretaget Retriever.
I jämförelse med de svenska partiledarna som omnämndes i cirka 51 000 artiklar och inslag tillsammans. Bland partiledarna hamnade statsminister Ulf Kristersson (M) i topp med drygt 25 000 artiklar.
Enligt Marie Grusell, medieforskare vid Göteborgs universitet, är det inte så konstigt – generellt får det som sker i stormakten USA mycket uppmärksamhet i Sverige. Trumps inrikespolitiska åtgärder och försök att agera fredsmäklare i Ukraina placerar honom i blickfånget, samtidigt som hans frekventa utspel på sociala medier skapar rubriker.
— Som person är han mycket polariserande – det är antingen svart eller vitt med Trump. Han är ofiltrerad och säger det han tänker och tycker. Han är inte som en svensk ”lagom-politiker”, säger hon.
Provocerar
Om Trump främst är duktig på medielogik eller om hans personlighet har störst inverkan kan diskuteras, men Grusell tror att det finns en tanke bakom det han gör.
— Han har oftast oneliners som väcker provocerande känslor, det vet han och använder. Det är sällan man får långa svar av Trump. Man kan nästan säga att det blivit snuttifierat och det är ju en fara inom politiken.
För svenska politiker blir det också svårare att konkurrera om medieutrymmet.
— Den svenska politiken förminskas av att det är så mycket amerikansk politik vi får ta del av. Sedan finns effekten att vissa politiker försöker göra som Trump och prata på samma sätt.
Gräva djupare
Eftersom Trump den här gången är mer medveten om sina befogenheter samtidigt som vi i Sverige ofta har svårt att förstå amerikansk inrikespolitik, anser Marie Grusell att det är ännu viktigare att medier fördjupar bilden och inte bara stannar vid de snabba utspelen.
— Jag tror att det är svårt att hinna med i dag, men absolut borde man göra djupgrävningar på i stort sett alla hans beslut. Sedan är han expert på att säga saker som gör att man vänder blicken. Det är väl det som är hans strategiska styrka, han gör ett uttalande och så släpper man kanske någonting som borde ha undersökts mer.
