Ditt boende är ditt största problem

Hushåll i småhus i storstädernas förorter har drygt 100 000 kronor mer i utgifter per år än motsvarande hushåll i mer glesbebyggda områden, visar en ny SCB-studie.

Det dyrare boendet beskrivs som en bromskloss för ekonomisk utveckling.

– Det är klart att det kan vara ett problem för den som vill flytta till storstad, där jobben finns, men som har lägre inkomster. Det kan bli en viss inlåsningseffekt, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, till TT.

Statistiska centralbyrån (SCB) jämför utgifter i olika regioner för hushåll i småhus. I storstädernas förorter lade hushåll 2005-2007 årligen ut 389 700 kronor för boende, fritidssysslor, transporter, livsmedel, kläder och restaurangbesök. Samma siffra i mer glesbefolkade kommuner var 286 200 kronor.

"Springande punkt"

I förortskommuner läggs 87 230 kronor på boende per år, 26 560 kronor mer än i en jämförelsekommun. Samtidigt finns många av jobben i storstäderna, i kombination med en ökänd bostadsbrist - vilket alltså kan vara en hämsko för ekonomisk utveckling, tror Gabrielsson.

– Ja, det är ju det. Det är en springande punkt. Hushållen i förorter har högre inkomster än i mer glesbebyggda områden. Men de har också större utgifter på varje jämfört område.

Efter boendet syns störst skillnad i utgifterna för fritid och kultur. Där lägger hushåll i förort 75 510 kronor per år - 23 600 kronor mer än i mer glesbebyggda områden.

– Det beror nog på barnens aktiviteter. Att spela ishockey eller att rida, allt det som är dyrt överallt, är ännu dyrare i storstäderna, säger Gabrielsson.

Även transporter

När bensin- och dieselpriset höjs brukar landsortsbefolkningen också morra över större utgifter på grund av större avstånd. Men hushåll i förortskommuner lägger ut 8 920 kronor mer per år för transporter. Gabrielsson är inte förvånad:

– Man är väldigt bilberoende även i tätbebyggda områdena. Man åker till stormarknaden, har ofta två bilar i familjen och barnen ska skjutsas hit och dit.

Skrivet av: