— Kommer Vladimir Putin inte kan det vara ett första steg i att slå hål på Trumps idé om hur fred ska gå till, konstaterar Magnus Christiansson, lektor och forskare vid Försvarshögskolan.
Kort efter toppmötet mellan USA:s president, hans ukrainske motsvarighet Volodymyr Zelenskyj och en rad europeiska ledare i Vita huset haglar utspelen och tolkningarna. Trump, som i fredags även mötte den ryske ledaren Putin i Alaska, kallar förhandlingarna ”historiska” och ”mycket bra" och meddelar att han ringt Putin för att få till ett bilateralt möte med Zelenskyj.
Testar ”hela idén”
Men Putin har inte bekräftat sitt deltagande och hans utrikesminister Sergej Lavrov säger kryptiskt att ett sådant möte kräver ”stora förberedelser”. Samtidigt erbjuder Schweiz immunitet för den krigsbrottsanklagade Putin om ett toppmöte skulle hållas där. Även Ungern säger sig redo att stå värd för mötet.
Mötet skulle vara viktigt på flera plan, inte minst för att europeiska ledare anser att det är en förutsättning för att gå vidare med de säkerhetsgarantier för Ukraina som också diskuterades i Vita huset.
— Att först ha en ”bilateral” mellan Putin och Zelenskyj testar hela idén. Arbetet med säkerhetsgarantierna, om det inte gäller medlemskap i Nato, kommer inte att fortsätta om det inte finns vilja till fred i Ryssland, konstaterar Christiansson.
Han understryker att enbart tre konkreta saker beslutades i Vita huset: Dels att man i USA och Europa ska gå vidare med säkerhetsgarantier. Dels att en tidpunkt ska hittas för ett bilateralt möte mellan Zelenskyj och Putin, där territoriella frågor och annat som rör Rysslands anfallskrig ska tas upp. Och dels att ledarna, efter den träffen och när de slutit en uppgörelse, ska ha ett trepartsmöte med Donald Trump.
Hur garantera?
I ett Europa där flera länder varnat för framtida rysk mobilisering och hot och där ledare som Frankrikes Emmanuel Macron kallar Putin ”ett rovdjur”, är säkerhetsgarantier och liknande samarbeten av hög vikt. Men samtalen i USA är också förbryllande.
— För många av oss är säkerhetsgarantier likställt med Natos artikel 5. Trump säger mystiskt att han vill vara med och ge säkerhetsgarantier – men att Ukraina inte får gå med i Nato, påpekar Christiansson.
— Samtidigt har (Italiens premiärminister) Giorgia Meloni väckt tanken på ett slags partnernätverk med Ukraina. Men det låter som en urvattnad version av det som redan finns i FN-stadgan, alltså principen om kollektiv säkerhet.
