Strängare straff

Leder ”hårdare tag” och strängare straff till minskad brottslighet?

De flesta politiska partier i Sverige vill införa en hårdare kriminalpolitik vilket bland annat innebär längre fängelsestraff och slopad straffrabatt. I januari i år infördes lagändringar som innebar ett kliv i den riktningen. Nu får personer mellan 18 och 20 år, som begår brott med ett minimistraff på ett års fängelse, inte längre någon strafflindring. Härutöver har man höjt minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning från fängelse i nio månader till fängelse i ett år.

En strängar kriminalpolitik syftar självklart till att minska brottsligheten i samhället.

Men huruvida strängare straff leder till minskad kriminalitet är en svår fråga att svara på.

Särskilt då man nödgas använda sig av internationella studier eftersom det inte finns tillräckligt underlag i Sverige. Och att översätta ett resultat från exempelvis USA till en svensk kontext är inte helt enkelt. Men eftersom att det är den kunskapen vi har att tillgå får vi lov att använda oss av den. I min mening är det bättre att basera sin kriminalpolitik på haltande studier framför rena gissningar (eller ännu värre, populistisk signalpolitik).

Det går att hitta enskilda studier som talar för att strängare straff kan leda till minskad kriminalitet. Men de studierna är undantaget. Huvudsakligen visar studier att en hårdare kriminalpolitik inte leder till ett tryggare samhälle med minskad kriminalitet. Det finns till och med studier som tyder på att det tvärtom kan leda till ökad kriminalitet.

Brottsförebyggande rådet har konstaterat att frihetsberövande påföljder, det vill säga fängelse, inte kan sägas leda till en minskad risk för att återfall i brott.

När det gäller grövre brottslighet, såsom våldsbrott, har inte straffet i sig en avskräckande effekt. När någon står i begrepp att begå ett mord stannar personen inte upp och tänker, ”nejmen vänta, dom har höjt straffet nu så det är bäst att jag avhåller mig”.

Men vad är då syftet med strängare straff om det inte minskar kriminaliteten?

Jo det funkar ypperligt när politiker vill visa sina väljare att de agerar och tar tag i problemet. Populism med andra ord.

När man straffar för straffandets skull så är det inte annat än vedergällning. I Sverige, tillskillnad från USA, har vi inte haft som tradition att straffa någon för att ”ge igen”. Vi straffar i preventivt syfte och rehabiliterande syfte, det vill säga för att få folk att avhålla sig från att begå brott. Den traditionen bör vi värna om. Vedergällning leder inte till annat än ett kallare och hårdare samhälle. Det blir en ond våldsspiral. USA är ett tydligt exempel på det. Det är hög kriminalitet, höga straff och en hög nivå av otrygghet.