1 av 4
- Foto: TT Bild
Polisen menar att det går framåt.
2 av 4
Polisen menar att det går framåt. - Foto: TT NYHETSBYRÅN
Men mer behöver göras, och just nu håller BRÅ på med en utredning.
3 av 4
Men mer behöver göras, och just nu håller BRÅ på med en utredning. - Foto: TT NYHETSBYRÅN
Utredningen ska vara färdig 2015.
4 av 4
Utredningen ska vara färdig 2015. - Foto: Privat

Så jobbar polisen mot näthatet – "Det finns bekymmer"

Brotten på nätet blir allt fler, men att utreda är svårt. Så här jobbar polisen när det kommer till näthat.


Sju procent av alla ungdomar i åldrarna 12 till 16 år har hotats på nätet, och 36 procent av Sveriges unga haft en allvarlig negativ upplevelse. 

Polisen som ska utreda dessa brott har fått en allt tyngre arbetsbörda i och med internets utveckling. 

Det finns en rad svårigheter i arbetet med hot och hat på nätet. Olaga hot, ärekränkning eller hets mot folkgrupp åtskiljs inte som brott beroende på vart de sker. Det spelar alltså ingen roll om någon hotar en person på internet eller i matbutiken, polisen utreder ändå brottet på samma sätt. 

Anders Ahlqvist, kriminalkommissarie vid rikspolisstyrelsen, som arbetat mycket med brott på internet, förklarar:

Näthat är ju en klurig benämning. Egentligen är det tre olika saker, dels allmänna åtalsbrott, särskild åtalsprövning som beslutas av åklagare och så det näthatet som inte utgör ett brott men som kan vara riktigt obehagliga ändå.

Till det sistnämnda hör bland annat kränkningar och elakheter som inte är tillräckligt starka för att rubriceras som brott.

Skillnaden stor

Trots att brotten utreds på samma vis skiljer de sig ofta till sin karaktär. 

– Ja, det är skillnad på flera sätt. Dels kan det vara problem med brottsrubriceringen. För att det ska vara olaga hot ska det till exempel vara ägnat att väcka fruktan. Men om två personer chattar anonymt, utan att veta vem den andra personen är, och den ena hotar den andra, kan man då verkligen säga att det var ägnat att väcka fruktan? säger Ahlqvist.

Polisen upplever även att tekniken, och begränsningen av transparens, är ett problem.

– Jag brukar hävda att svensk lag fungerar bra på internet men det finns bekymmer. Ett sådant är att brott ofta skrev via serverar långt utanför Sverige och det är svårt. Då måste man komma åt uppgifter till serverägaren så att man kan spåra personen. Ip-adresser är väldigt bra, oavsett vad än frihetsivrarna säger, och de ger ofta värdefull information, säger han och fortsätter:

– Men det är en pågående tvist om datalagring. Vissa operatörer sparar inte kopplingen mellan aktör och ip-adress vilket gör det svårt.

"Bättre än tidigare"

Ahlqvist upplever att det råder brist på resurser för att utreda hot eller kränkningar på nätet. Han menar dock att det blivit bättre, och att det går åt rätt håll.

– Du får nog svårt att hitta en polis som säger att det finns tillräckliga resurser på just dennes avdelning. Det man kan konstatera är att det i sin helhet går framåt. Man utbildar utredare och det läggs mer resurser. Vi på riks bistår även utredare som vänder sig hit med frågor. Bra är det inte, men det är mycket bättre än tidigare.

Utredning på gång

2013 påbörjade Brottsförebyggande rådet, BRÅ, en utredning av nätkränkningar på uppdrag av regeringen. Anledningen är att det i dagsläget inte finns tillräckligt mycket kunskap om brott på nätet.

David Shannon, utredare på Brå, förklarar närmare:

– Det som vi först och främst gör i projektet är att vi går igenom ett urval av polisanmälningar och förundersökningar avseende händelser som skett via nätet och som polisen rubricerat som först och främst olaga hot, ofredande och ärekränkningsbrott, säger han och fortsätter:

– Vi ska beskriva de olika typer av händelser som anmäls till polisen samt följa hur ärendena hanteras i rättsprocessen. Vi genomför också intervjuer med poliser och åklagare för att kunna beskriva de olika typer av problem som kan uppstå i samband med den här typen av polisutredningar.

Anders Ahlqvist hoppas att utredningen ska kunna leda till att polisen kan strukturera sitt arbete bättre.

– Det jag hoppas på är bland annat att det ska bli lättare med brottskodning. I dagsläget går det inte att urskilja om till exempel ett olaga hot har skett på internet eller ute i vanliga livet. Jag hoppas på en rad förbättringar.

--

Nyheter24 sätter ner foten – stoppa näthatet

Tillsammans med Statens medieråd driver Nyheter24 en kampanj mot näthatet. 

Läs mer här, och ta del av information om hur du själv kan delta:

Så många toppolitiker har näthatats  

7 saker du som använder internet måste känna till  

Nyheter24 sätter ner foten: Stoppa näthatet  

I huvudet på "trollet"  

Saga Scott: "Jag är trött på allt näthat, jag är inte mer än bara människa"  

Näthataren var bara en vanlig tonåring  

Här är näthatet som är allas vår vardag  

4 november: NoHate-dagen – delta du också  

/
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Har du polisanmält näthat någon gång?
Tack för din röst!