L: Narkotikapolitiken inte grundad på kunskap
Regeringen bygger vidare på den repressiva narkotikalagstiftningen med nya förslag på skärpta straff. Men Liberalerna vill egentligen se en total kursändring.Den restriktiva politiken är inte grundad på kunskap, säger Anna Starbrink (L).
• Förebyggande arbete och tidiga insatser för barn och unga i beroende.
• Brukarrum för injicerande droganvändare av samma slag som finns i Norge och Danmark.
• Överför beroendevården i sin helhet till sjukvården från socialtjänsten.
• Lättillgängliga livräddande läkemedel som naloxon, som kan häva en överdos, hos exempelvis polis, ordningsvakter och anhöriga.
• Utred avkriminalisering av narkotikabruk och innehav för eget bruk.
Får regeringen sin vilja igenom så höjs minimistraffet för överlåtelser av små mängder narkotika till sex månaders fängelse den 1 juli. Samtidigt kriminaliseras försök till ringa narkotikabrott.
Förslagen är i linje med en lång svensk tradition av hårda tag mot drogerna. De är också, enligt Liberalernas riksdagsledamot Anna Starbrink, ett uttryck för en förlegad politik och ytterligare ett steg i fel riktning.
Hennes eget parti ingår i regeringen, men förespråkar i själva verket en helt annan narkotikapolitik, betonar hon. Där ingår en satsning på brukarrum där missbrukare kan ta sina droger under överinseende av vårdpersonal. Liksom att utreda effekterna av den svenska narkotikalagstiftningen och specifikt kriminaliseringen av det egna bruket.
— Sveriges riksdag har i dag en väldigt repressiv hållning och det är bara att konstatera att det i dagsläget inte finns någon politisk majoritet för vår linje. I politiken får man ge och ta, och vi får leva med det. Men vi fortsätter arbetet. Vi behöver bygga svensk narkotikapolitik på fakta och vetenskap.
"Vård och värdighet"
Anna Starbrink har de senaste åren hört till fåtalet politiker som aktivt drivit på för en omläggning av svensk narkotikapolitik.
— Det är så många som far illa och vi har en förhållandevis hög narkotikarelaterad dödlighet i Sverige. Jag tycker att det är dags att vi går från straff och stigma till vård och värdighet, säger hon.
Som regionråd i Stockholm med ansvar för hälsa och sjukvård har hon genom åren haft mycket utbyte med verksamheter inom beroendevården. Erfarenheter som för henne gjort det uppenbart att den restriktiva politiken inte fungerar.
— Professionen talar om detta som ett stort hinder för många människor. Man vågar inte söka och få hjälp för sin beroendesjukdom eftersom man begått en kriminell handling.
Enkel dogm
Den restriktiva synen på droger inom svensk politik är enligt Anna Starbrink närmast reflexmässig.
— Den är inte grundad på kunskap, utan är bara upprepning av tidigare argument. Men eftersom vi har haft den här dogmatiska hållningen så har det inte pågått någon bred diskussion, vilket vi skulle behöva för att öka förståelsen för att vi måste skifta inriktning i politiken.
TT: Varför sitter den där hållningen så djupt?
— Den är enkel. Den kräver varken djupare reflektion, att man läser in sig och tar till sig ny fakta eller blickar ut i världen.
"Väldigt konstigt"
Regeringskollegorna Moderaterna och Kristdemokraterna stänger dörren för en liberalare narkotikapolitik. Socialminister Jakob Forssmed (KD) slog nyligen fast i SVT:s Agenda att regeringen, i likhet med den förra, inte vill utreda kriminaliseringen av det egna bruket.
— Vi måste våga utreda för att få ett gediget kunskapsmaterial på bordet så att vi kan diskutera för- och nackdelar. Att politiken ska grunda sig på fakta verkar ju vara det ministern själv eftersträvar, så för mig blir det väldigt konstigt, säger Anna Starbrink.
TT: Dörren ser väldigt stängd ut. Hur ska ni vinna över era samarbetspartiet?
— Med goda argument. Ibland tar det flera decennier, men till slut lyckas man. Man får helt enkelt inte ge upp. Ta Natofrågan – för tjugo år sedan var det bara Liberalerna, i dag är det en självklarhet för flera partier.
.jpg)
