51-åringen kan inte förklara sig

Den åtalade 51-åringen i mordrättegången i Gällivare har mycket svårt att förklara sitt handlande den dag han träffade den 29-åriga Carolin Stenvall som han misstänks ha mördat. Han mötte Carolin på Stenbrons rastplats. Hon ska ha kritiserat mannen för någonting, men han minns inte vad.

– Varför gick du till fysiskt angrepp? frågade Ulrika Schönbeck.

– Jag knuffade henne och det var inget angrepp, svarade han.

Enligt 51-åringen hade Carolin ett rött streck över halsen när han upptäckte att hon låg på marken.

– Jag såg henne blöda ur munnen. Jag gjorde inget för jag blev rädd. Jag tänkte, vad har jag gjort? berättade han.

"Jag var inte berusad"

Han lyfte in Carolin Stenvall i bilen men förstår inte varför han gjorde det.

– Det var aldrig meningen att lyfta in henne i bilen. Det skulle vara lätt att skylla på alkoholbesvär, men jag var inte berusad, svarade han.

Efter händelsen vid Stenbrons rastplats körde 51-åringen norrut mot Kiruna, men vände och åkte i stället E 10 söderut.

– Jag skakade, darrade och kände att jag inte kunde köra, berättade mannen.

Trots sitt dåliga tillstånd lyckades han ändå köra vidare.

– Varför körde du inte till sjukhuset i Gällivare?

– Jag vet inte!

"Jag tänkte skjuta mig"

Mannen berättade att han grät och var förtvivlad över vad som hänt men han tänkte ändå inte på Carolin som låg i bagageutrymmet.

Åklagarens irritation stiger allteftersom förhöret pågår och den misstänkte mannen inte kan förklara sitt irrationella handlande.

Mannen berättade att han åkte till sin stuga och där började gråta.

Han hade fortfarande inga tankar på att undersöka Carolin Stenvall i bilen.

– Jag var rädd, upprepade han sitt svar.

Mannen berättade att han hämtade sitt gevär ur bagageluckan men han minns inte vad han såg av Carolin.

– Jag tog fram bössan, satte den mot mig och tänkte skjuta mig, sade han.

Mannen fick på nytt frågan varför han inte kontrollerade henne och försökte hjälpa henne.

– Allt är obegripligt, svarade han.

Åklagaren vädjade till mannen att ta chansen och berätta sanningen.

Om inte annat för de anhörigas skull. Det är du skyldig dem, sade Ulrika Schönbeck.

– Ja, jag är skyldig dem mycket, men jag kan inte förklara det som hänt, sade 51-åringen.

Kraftiga skador

Rättsläkaren Susan Sprogöe-Jakobsen sade under sitt vittnesmål tidigare i dag att hon levde när hon sköts i bröstet.

Sprogöe-Jakobsen hävdade att slaget eller slagen mot ansiktet varit kraftiga.

– De skador vi ser kan ha orsakats av något tungt och kraftigt föremål, en stor sten, en spade, allt man kan tänka sig, men något stort och tungt, sade hon.

På frågan om skadorna kan ha orsakats av ett fall svarade Susan Sprogöe-Jakobsen:

– Det här är skador som man inte får av att man ramlar och slår sig. Möjligen skulle någon av skadorna kunna ha orsakats av ett fall, men det här handlar ju om omfattande skador som en ung kvinna inte får när hon ramlar, sade Susan Sprogöe-Jakobsen.

Hon sade också att skadorna inte orsakats genom en trafikolycka.

Den åtalades advokat Leif Gustafsson frågade hur säker rättsläkaren är på att skottet genom bröstkorgen avsköts innan döden inträtt.

– Ganska säker, sade Susan Sprogöe-Jakobsen.

Efter ett kort uppehåll krävde advokat Leif Gustafsson att förhandlingen ska skjutas upp i väntan på att Socialstyrelsens rättsliga råd yttrat sig över rättsläkarens slutsatser.

Rättens ordförande Jan Erik Oja meddelade efter några minuters diskussion mellan advokaten och åklagarna att rätten tar ställning till advokatens begäran efter rättegångens slut.

– Nu fortsätter vi förhandlingen, sade Oja.

Åklagarna anser att Carolin Stenvall var vid liv när hon sköts. De får stöd av en kriminaltekniker som hördes i går och som hävdade att hon stod upp eller åtminstone stod på knä när hon träffades av det första skottet i bröstkorgen.

Den åtalade 51-åringen säger att Carolin var livlös. Han trodde att hon var död när han avlossade skotten.

Skrivet av: