CCS kan bli dyr och osäker affär

CCS-experten Anders Hansson: tekniken "lovande, men komplicerad och dyr".


Vattenfall har investerat stora pengar och mycket tid i den nya klimatmetoden CCS. Men fungerar den? Nyheter24 har pratat med CCS-experten Anders Hansson om Vattenfalls storsatsning.

Anders Hansson, vid Linköpings universitet, har doktorerat på koldioxidavskiljning och lagring eller CCS. En metod som FN:s klimatpanel anser vara ett av de viktigaste sätten vi kan möta klimatkrisen på.

– Det kan bli mer komplicerat och dyrare än vad som framgår av forskningen, säger Anders Hansson.

Problemet är att tekniken är ganska oprövad och både svårigheter och eventuella risker kan vara underskattade. Det kom Anders Hansson fram till i sin avhandling som bland annat granskar klimatpanelens rapport och forskningen som ligger bakom.

– Jag kom fram till att man reducerar många av de osäkerheter som finns och att det finns en risk att det råder en överoptimism för CCS. Det är nog bland annat svårt att komma ner i de kostnader man hoppas på, säger Anders Hansson.

Flera CCS-projekt har fått avbrytas. Bland annat drog sig amerikanska staten ur sitt projekt Futuregen på grund av snabbt stigande kostnader.

Blir det dyrare för konsumenten?

– Elen blir mellan 20 och 90 procent dyrare, säger Anders Hansson.

Hansson förklarar:

– Det kommer man inte ifrån. Det krävs 20 till 40 procent mer bränsle för samma mängd el som i dag. Då måste man bryta mer kol.

Kommer tekniken att fungera?

– FN har sagt att det råder stor osäkerhet om kostnader och vinster, men tekniken är lovande, säger Anders Hansson.

– Tekniken är inte kommersiellt beprövad än i storskaliga system, säger Anders Hansson.

Vattenfalls Carolina Wallenius – presschef och direktör för Vattenfall har sagt att de är "övertygade" om att det kommer att fungera.

– Det måste ju Vattenfall säga eftersom alternativet är att de lägger ner alla sina kolbaserade anläggningar, förklarar Anders Hansson.

Är då den här tekniken nödvändig?

– Om man anser att vi är inlåsta i fossila bränslen är det nödvändigt, annars inte, förklarar Anders Hansson.

Vilken är största risken med CCS?

– Största miljöriskerna är att koldioxiden läcker ut i grundvattnet, läcker upp ur sprickor och borrhål. Det kan också orsaka små jordbävningar och då tar man inte ens hänsyn till alla miljöproblem som uppstår på grund av ökad kolbrytning. Om det läcker ut en halv procent per år så är metoden meningslös ur ett klimatperspektiv enligt FN:s klimatpanel, säger Anders Hansson och påpekar att vi kommer behöva lagra tiotals miljarder ton koldioxid per år om CCS tillämpas storskaligt.

– Då blir koldioxid världens största handelsvara, säger han.

Vad händer om grundvattnet blir förgiftat - är det en möjlighet?

–Ja, vattenkvaliteten kan påverkas. PH-halten kan ändras och då kan olika mineraler och metaller urlakas, varav vissa giftiga, och spridas till grundvattnet.

– Det finns metoder för att se hur koldioxid sprids, och det finns även metoder för att ta upp koldioxid igen ur lager som visar sig vara för dåliga. Det bedrivs mycket forskning på detta område - men mycket kvarstår. Riskerna bedöms som små i väl valda lager, men det gäller att identifiera dessa "väl valda" platser.

Skrivet av:

De senaste nyheterna direkt i din inkorg!