Forskare har skapat hybrid av människa och apa i labb.
Forskare har skapat hybrid av människa och apa i labb. - Foto: Bildkälla: Unsplash & TT.

Forskare har skapat en blandning mellan människa och apa

Amerikanska och kinesiska forskare har tillfört mänskliga stamceller i apembryon som levt i flera veckor. Något som skapat moraliska dilemman. "I extrema fall skulle de kunna bli en människolik varelse fängslad i en icke-mänsklig kropp."


I en studie publicerad i tidskriften Cell presenterar amerikanska och kinesiska forskare nu att man injicerat mänskliga stamceller i ap-embryon. Tre av dessa embryon levde upp till 19 dagar från att de skapades.

Chimär. Det är namnet för en organism som innehåller celler från en eller flera arter. Det är en forskningsmetod som främst används för att i framtiden kunna lära sig mer om hur man kan bota mänskliga sjukdomar. 

Ett av de långsiktiga målen med metoden är att kunna använda dessa chimärer till organtransplantation för människor. Men det råder delade meningar kring huruvida denna forskningsmetod är etiskt försvarbar eller inte, rapporterar SVT Nyheter. 

"En människolik varelse fängslad i en icke-mänsklig kropp"

Julian Savulescu, professor i medicin och bioetik vid Oxfords universitet, förklarar vilka etiska dilemman som kan uppstå i framtiden. 

– Om vi i framtiden framställer grisar med mänskliga celler som fungerar som organdonatorer kommer de mänskliga cellerna finnas i hela grisens kropp, det inkluderar hjärnan. Genom att modifiera hjärnan kan även grisens kognition modifieras, berättar han. 

Han berättar bland annat om att man injicerat mänskliga stamceller i hjärnan på möss – vilket lett till bättre minne och inlärningsförmåga. 

– Vi vet inte kapaciteten av en människa-gris-chimär. Även om de skulle se ut som en vanlig gris, kan deras kognitiva kapacitet påverkas. I extrema fall skulle de kunna bli människolik varelse fängslad i en icke-mänsklig kropp. Eller så skulle de kunna ha för oss människor okända kapaciteter, säger han till SVT Nyheter. 

"Mixtra för att rädda mänskligheten"

Gert Helgesson, professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, tycker dock inte att den här typen av forskning är oetiskt så länge det handlar om embryon. 

– Kanske måste vi mixtra å det vildaste de närmaste 50 åren för att rädda mänskligheten. Men då måste vi förstås ha vår moraliska kompass med oss, säger han till SVT Nyheter.

Bildkälla: Unsplash.
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!