Vems markering är absolut sämst?
I mina ögon är det hugget som stucket, rent märkningsmässigt, men jag kan inte låta bli att tycka att det är en smula mer problematiskt att försöka dölja reklam inom området pengar och bitcoin, än reklam för energidryck.
Vad tycker ni?
En bubblare:
Och nej, Matilda Djerf har inte ens försökt. 🤦🏼♀️
Hållbara Sara tar upp faktumet att hennes mående är en smula mörkt under ”black week” och hon undrar över hur konsumtion kunnat bli lite av en högtid, mitt i en klimatkris.
Black friday blev till Black weekend som blev till Black week, men hon glömmer även bort ”Singles day” och ”Cyber week” som också är dagar för idel rabatterad konsumtion.
För om man ska vara noga så är väl julen den största konsumtionshögtiden av alla, samtidigt som den har några fler element än bara ren shoppinguppmuntran.
Ni vet, Kalles jul, julskinkan och dopp i grytan, medan ”Black week” BARA har konsumtion på agendan.
Kanske kan man lätta upp stämningen genom att också ge ”Black week” ett eget träd och en tecknad film?
Men jag håller med henne, jag tycker också det spårat ur en smula och kan inte låta bli att undra över hur långt man kommer försöka förlänga det här? Kommer allting till slut vara en enda sammanhängande konsumtionsperiod, från ”Singles day” ända fram till att mellandagsreorna är över?
För mig är parfymen något mer än bara en parfym. För mig är parfymen ett systerskap. Jag känner connection med er när jag på morgonen sprayar på mig den och den påminner mig om vilken galen men fantastisk resa jag gjort tillsammans med er under alla dessa år som offentlig. WOW – vad vi har gått igenom saker tillsammans och ni har varit det bästa stödet. Låt mig och min parfym nu få vara ett stöd tillbaka för än är vi inte klara, vi har så mycket kvar och tillsammans fixar vi allt. // Josephine Qvist
Förlåt, men vad är det här för jävla DRAVEL?!
Systerskap? Jag känner en connection till er när jag sprayar parfym? Köp min parfym så jag och flaskan kan vara ett stöd för DIG nu?
Och så undrar influencers varför deras trovärdighet och genuitet ifrågasätts?
THIS IS WHY!!!
Här har ni dagens två tävlande, och det står mellan nyblivna mamman Hanna Theorin och den blivande mamman Nicci Hernestig.
Kanske är det alls hormoner som gör dem lite extra slarviga, för det här är pinsamt dåligt.
Vem döljer sin reklamidentifiering bäst tycker du?
Nicci? Eller Hanna?
Denice Moberg och Linus Carlén har spelat in en hel kortfilm, där produkten de marknadsför på sin höjd agerar statist i några av slutsekunderna.
Ellinor Bjurström gör reklam för ett gravidtest, men vill att alla ska veta att hon inte är gravid.
Är det bara jag som tycker det är lite…märkligt? Eller är det inte konstigare än en köttätare som marknadsför en vegetarisk matkasse?
Vad tycker ni om reklaminläggen?
Kommer ni ihåg när alla som arbetade med och runt Isabella Löwengrip skulle ha en ”fancy” titel? Alla blev ”head of” någonting, på ett vis som bara blev löjligt.
Trenden har på intet sätt dött ut, vilket man leker med i den här reklamen för Pressbyrån.
Det är komikern Finn Aldén-Joyce som tagit fram den och trots att den har några veckor på nacken så vill jag lyfta fram den.
Följarna delar både yrken och förslag på titlar i kommentarsfältet. Här är några favoriter. 😁
Jag har tidigare skrivit två inlägg om det här företaget – Von Chadaux – som säljer marmorbord till väldigt fördelaktiga priser. Du kan läsa dem här och här där även kopplingen till influencers och sociala medier framgår.
Efter att det börjat cirkulera en del märkliga bilder på nätet på bord från det här företaget så bestämde jag mig för att ta reda på vad dessa bord egentligen består av.
Från början skrev man att exempelvis bordet Vera var gjort av ”högkvalitativ äkta marmor”, medan man idag skriver till mig att det bordet – plus de andra i samma kategori – är en ”enklare marmor” som man klistrar fast tjocka plastskivor på så att marmorn inte längre syns.
Så vad är det man betalar för egentligen?
Du ser alltsammans i Instagramvideon högst upp i inlägget, där du även kan höra Von Chadauxs kommentar till det hela.
Kl 11 idag kom domen från från Patent och Marknadsdomstolen, som fastslår att Katrin Zytomierska och hennes företag Clean Eating brutit mot de förbud som framgår i domen från den 10 december 2020 i mål PMT 5929-20, och att de förelagda vitena (böter) ska dömas ut.
Det är Konsumentombudsmannen som står bakom stämningen.
Katrins förklaringar till att inlägget inte reklamidentifieras är följande:
1. När inlägget utan reklamidenifiering postades så var Katrins konto privat och hon menar att alla som följer henne känner till att Clean Eating är hennes förtag och således också förstår att inlägget hon postade var reklam.
2. Katrin menar att hon använt Instagram egna funktion för sponsrade inlägg, men att den kan vara svajig och att det är bristande teknik som fått den att falla bort.
Jag hade hoppats på att få mer av en vägledning vad gäller Instagrams egna funktion för sponsrade inlägg, och huruvida den räknas som en fullgod reklamidentifiering eller inte, men med tanke på att Katrin nu hålls ensamt ansvarig och döms till dessa höga böter pga att den här funktionen fallit bort, borde det stå tämligen klart för alla som arbetar med marknadsföring på sociala medier, att man inte kan förlita sig på och hänvisa till den här funktionen, just eftersom den ibland faller bort, beroende på hur inlägget används.
Om du inte riktigt förstår det här med funktionen och hur den kan ”falla bort” så förklarar jag det i det här inlägget.
Även om Katrin bara delade sitt egna, privata inlägg i sin story så kan funktionen falla bort.
Syftet med funktionen är inte, och har aldrig varit att agera reklamidentifiering på Instagram, vilket är varför den kan falla bort utan att störa det egentliga syftet, vilket är att ge företaget direkt tillgång till inläggets statistik, vilket sker oavsett om markeringen syns på inlägget eller har fallit bort tillfälligt.
Influencern är till 100% ansvarig för att ett inlägg är reklamidentifierat och utifrån den här domen blir det tydligt att det inte finns något som helst utrymme för misstag, eller att skylla på tekniken när man står där med brallorna nere.
Domstolen säger inte att Instagramfunktionen inte är en fullgod reklamidentifiering, men däremot slår man till 100% fast att du som influencer och/eller företag får stå ditt dyra kast om du väljer att förlita dig på den, och den faller bort.
Den här domen kommer med största sannolikhet överklagas, men jag har svårt att se en förändring i domen från högre instans vilket jag tycker är bra – all vägledning är bra – men samtidigt vill jag beklaga att det krävdes att en enskild influencer tvingas böta 1 250 000 kr för att får det här på pränt.
Vill du läsa hela domen så hittar du den här.
Det här är lite roligt faktiskt, så jag måste dela detta med er.
Jag reagerade inte nämnvärt när jag såg bilder, mer än på att jag undrar hur allting stannar på plats med en så liten tygbit över själva lippsen liksom, men mer än så var det inte….
Nu verkar det dock som att det var flera stycken som fullkomligt rasat över den här bilden och sättet den är tagen på. Givetvis ramlade det in ett upprört mail även till mig som jag tänker att det passar bra att dela i det här inlägget.
Jag undrar om man upprörs ännu mer av att bilden ledde till att företaget slog kassarekord, eller om man var utmaxad redan innan?
Är ni upprörda?
Jag är det icke.
Rätt: Att använda termen ”reklamlänk” och uppge vilken produkt det är som avses.
Att Egoina verkar ha fått ett helt magiskt resultat av produkten och jag omedelbart ska köpa den är en bonus. Kolla hennes story om du är nyfiken. Produkten verkar eliminera all form av frizz i håret, även i regn.
Fel: Formuleringen ”Adlink” är inte tillräckligt tydligt för att konsumenten ska förstå att det är en reklamlänk de klickar på. I alla fall om man ska tro Reklamombudsmannens domar vad avser detta. Man ska heller inte behöva klicka på länken för att få veta vilken produkt det rör sig om.