Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Black Week börjar om

 
Dagar
 
Timmar
 
Minuter
 
Sekunder

Ungdomar har noll koll på forskning

Nyheter | 04/09/2009 18:06

Varannan gymnasieelev vet ingenting alls.

När svenska gymnasieungdomar får frågan om hur en forskare ser ut svarar en stor majoritet att det är "en gubbe med vit labbrock, glasögon och yvigt hår".

Inte helt olikt Albert Einstein, som också är det namn som nämns överlägset flest gånger i Ungdomsbarometerns undersökning över gymnasieungdomars syn på svensk forskning, som presenteras i dag.

– Den bilden stämmer ju inte särskilt bra, säger Hanna Gyllensten till Nyheter24. Hon är doktorand vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap och forskar inom sjukdomar orsakade av läkemedel.

Ungdomars bild av forskning är minst sagt bristfällig visar den landsomfattande undersökningen.

Hälften vet ingenting alls

Hela 97 procent av de 1006 tillfrågade ungdomarna har små eller inga kunskaper alls om forskning. Varannan elev vet ingenting alls.

Endast 14 procent kan nämna en svensk, nu levande, forskare - medan många svarar felaktigt Alfred Nobel. Och många ungdomar förknippar forskning med den gamla klassiska nidbilden av en förvirrad man med glasögon, yvigt hår och vit labbrock.

– Det finns en risk att det kan hindra folk från att söka sig till forskningen, säger Hanna Gyllensten som menar att det är viktigt att visa en annan bild av forskare också, utan vita labbrockar och provrör.

Psykologi populärast

Bland de ämnen och områden som anses mest intressanta av gymnasieungdomarna hamnar psykologi, historia och svenska, medan de naturvetenskapliga ämnena fysik, biologi och kemi hamnar långt ner på listan.

– Det kan bero på flera saker, menar Hanna Gyllensten och ger två teorier.

– Dels kan det vara för att de ämnena är såna som man börjar läsa ganska sent i skolan och därför har man inte riktigt kommit in i det tänket som krävs än. Sen kan det också vara för att många nog tycker att det är svåra ämnen och att de inte vågar välja dem för att riskera att få dåliga betyg.

Börja i tidig ålder

Hanna Gyllensten ser en bra lösning på de bristande kunskaperna.

– Det är väldigt positivt att det börjar pratas om forskning redan på förskolenivå numera. Att få in det här analytiska tänkandet redan från en tidig ålder. Forskare måste bli bättre på att förmedla vad forskning är och göra det på ett mer lättillgängligt sätt, med helt annan pedagogik.

Mythbusters och CSI ökar intresset

Många ungdomar säger att de fått ett ökat intresse för teknik. naturvetenskap och medicin tack vare flera populära teveserier. Mythbusters, CSI, House och Grey's Anatomy är de fyra program som gjort flest svenska ungdomar positiva till de ämnena.

– Det är jättebra om serierna kan väcka ett intresse för forskning, så länge de visar en någorlunda korrekt bild. Sen finns det ju vissa delar av forskningen som inte alls är lika roliga att titta på, säger Hanna Gyllensten till Nyheter24.

Skrivet av: