Schlingmann: Ändra i fildelarlagen

Moderaternas partisekreterare vill ändra i förslaget till IPRED-lag. (TT)


Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann vill ändra i förslaget till ny fildelningslag. Det ska vara skillnad beroende på hur mycket material det handlar om, anser han.

Schlingmann vill införa gränser för hur mycket man ska ha fildelat för att till exempel ett skivbolag ska få ut namn och adress, uppger P 3 Nyheter.

Lagrådsremissen gör ju inte skillnad på omfattningen av nedladdningen, och jag har själv väldigt tydligt sagt att går det att hitta en bättre balans så tycker jag att man ska försöka göra det", säger Schlingmann till P 3 Nyheter.

– Om man får ett skadeståndskrav för olaglig fildelning från ett skivbolag, bör man nog gå till domstol snarare än att betala direkt.

– Det kan bli stora bevissvårigheter, medger musikproducenternas företrädare Lars Gustafsson.

Motståndarna mot den nya fildelningslagen har uttryckt oro för att den enskilde ska hamna i en utpressningssituation gentemot film- eller skivbranschen. Med den nya lagen får de ju rätt att begära ut namnet bakom en viss ip-adress, från vilken olaglig fildelning skett. De kan sedan kontakta personen och begära skadestånd för fildelningen.

Väljer man att inte betala, så kan saken hamna i en civilrättslig process i domstol. Förlorar den enskilde där, så blir det inte bara skadestånd utan även ansvar för båda parters rättegångskostnader.

Det kan bli betydligt dyrare än skadeståndet. Lika bra att betala direkt, då, kanske. Nja, det är inte självklart.

– Den som vi kan komma i kontakt med är personen som äger abonnemanget, men den personen är ju inte rättsligt ansvarig för om någon annan skulle ha använt hans ip-nummer för olaglig fildelning, säger Lars Gustafsson, som är vd för Ifpi, musikproducenternas branschorgan.

Frågan är hur käranden i en process, i det här fallet ett förlag, musik- eller filmbolag, ska kunna bevisa att det är innehavaren av abonnemanget som fildelat. Det kan ju lika gärna ha varit någon på en fest som hållits i bostaden.

– Vet man inte vem som har använt datorn, så blir man inte ansvarig, säger hovrättsassessor Stefan Johansson på justitiedepartementet.

– Däremot kan man möjligtvis hållas ansvarig vid upprepade påpekanden om olaglig fildelning för att man inte fått stopp på det.

Frågan är om den nya lagen i praktiken blir tandlös.

– Nej, vi tror inte det, säger Lars Gustafsson.

– Det är ju så att även om vi tar kontakt med mamma eller pappa, så tror vi att de pratar med ungdomarna i familjen om att det här kanske inte är så lämpligt. Men det är klart, om man ska gå vidare rättsligt så kan det bli stora bevissvårigheter, säger han.

Även i civilrättsliga mål finns det vissa möjligheter att säkra bevisning, men de är inte alls lika omfattande som i straffrättsliga fall.

Kronofogden kan i en så kallad intrångsundersökning göra husrannsakan, men det används bara mot företag.

– Ribban för privatpersoner ligger högre, säger Stefan Johansson.

– Även om man skulle förlora en civilrättslig process behöver det inte bli så dyrt.

– De flesta hemförsäkringar har försäkringsskydd och det finns även regler om rättshjälp, säger Stefan Johansson.

Skrivet av:

De senaste nyheterna direkt i din inkorg!