Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

"Placera mig i incestfacket"

Nyheter | 01/09/2012 00:00

Här är Jeanettes egna ord, del 1.

Jag kan inte mycket om politik, men jag har läst och tittat på teve. Allt som sägs i media är inte alltid fullt sanningsenligt. Man får lära sig läsa lite mellan raderna. Och det har jag lärt mig, sedan jag var liten.

Det är inte utifrån barnens bästa som dessa personer pratar, enligt mig. Barn- och äldreminister (Maria Larsson) borde byta jobb eller lära sig hur barn i ”jobbiga” situationer tycker, tänker, känner. När jag hört henne prata i olika program om hur det fungerar för oss barn i incest-sexuella övergreppssituationer, vill jag bara kasta ut teven. En människa i den positionen, som inte kan ett jävla dugg om det som är hennes arbetsuppgifter. Det tycker jag är skrämmande. Men det är ju bara jag. En person, utan någon som helst makt eller inflytande. 

Jag var sex år, när jag blev lam första gången. Alla vuxna sa att jag hade det bra. Och vuxna vet och kan ju, det tror man som barn. Men i dag vet jag att myndigheterna gör fel. Och det har jag som vuxen försökt att tala om. Det är frustrerande att läsa om politiker som festar på skattebetalarnas pengar men inte kan hjälpa ett försvarslöst barn. När det uppdagas, så ska det tillsättas utredningar. Alla dessa utredningar under åren. Vad kostar inte det? 

Så vem utreder mitt så kallade fall? Ingen! Och nu är det preskiberat enligt myndigheterna. Men inte enligt mig. Jag anser att myndigheterna fortsätter sina övergrepp på mig. Morfars övergrepp slutade när jag var 15 år och flyttade hemifrån. Sen tog myndigheterna över. Vid 24 års ålder tog de över ordentligt. När jag satte ord på incesten. 

Jag trodde kramperna i bena skulle gå över när jag satt ord på det. Det är vad alla olika läkare och myndighetspersoner sagt till mig i 20 års tid. De sa: Om du bara säger vad det är så kommer du få den hjälp du behöver. Bara jag satte ord på vad som gjorde att mina ben blev lama, stela och krampande, så skulle jag få hjälp. Jag var sex år första gången detta sades till mig. Ingen har någonsin sagt till mig att jag måste bearbeta kroppen också för att kramperna ska släppa. Det fattade jag själv (under hypnosen) när jag bearbetade det psykiska. När jag insåg det, så började jag ansöka om hjälp till kroppsbearbetning. Det har jag nu ansökt om i 20 år. Men inte lyckats få. Hade jag vetat det jag vet i dag, så hade jag aldrig sagt något för 27 år sedan. Eftersom jag bara är halvt bearbetad. Jag är klar med den psykiska delen. Men den fysiska delen är kvar. Jag blir dessutom inte yngre. Jag måste byta ut alla felinlärda kroppsmönster och minne. Men myndigheterna bollar mig mellan stadsdelsförvaltningen, försäkringskassan och landstinget. Ingen anser att de kan eller bör hjälpa mig.  

Jag vet att jag hade kunnat lära mig gå om jag hade fått bearbeta kroppen. Men för ungefär 19 år sedan klassades jag som handikappad. Jag anser inte att jag är handikappad. Jag har varit utsatt för incest under mina 15 första år i livet. Och mina lama, krampande ben är konsekvenserna av det. Nu är jag för gammal och kroppen helt förstörd. Men jag har alltid trott och vetat att det skulle gå. Men nu är tron på mig själv borta. Jag är den enda i Sverige som är förtidspansionerad på grund av att jag varit utsatt för incest, mig veterligt. Myndigheterna har alltid sagt till mig, att det inte finns något fack att stoppa mig i. Jag har föreslagit att man kan skapa ett nytt fack, incestfacket, men det tycker de inte är någon bra idé. 

Jeanette