Så här berörs du av Ipred

Vid midnatt träder den i kraft. Alla fildelares och piraters stora mardröm - Ipredlagen. Den nya lagen som ska tvinga internetoperatörerna att lämna ut uppgifter om sina kunder. Med andra ord avslöja vem det är som sitter bakom en viss IP-adress och laddar ner upphovsrättsskyddat material. Men vad innebär den nya Ipredlagen? Nyheter24 går igenom hur Ipred påverkar dig som privatperson.

1. Som tidigare kommer branschorganisationer tillåtas spana och samla in information om misstänkta fildelare, delvis dokumentera fildelningen och IP-adressen. Alla uppgifter insamlade innan den 1 april gäller dock inte i en eventuell rättegång.

2. Därefter kan branschorganisationerna vända sig till en civil domstol för att få ut uppgifter om den misstänkte fildelaren. Med Ipredlagen kan internetoperatörerna tvingas lämna ut uppgifter om vem IP-adressen tillhör. Något som domstolen får ta ställning till när bevisningen presenteras. Vägrar operatören att följa domstolens beslut riskerar de att bötfällas.

3. När internetoperatören så lämnat ut uppgifterna om den misstänkte nedladdaren, kan branschorganisationen vända sig direkt till denne. Antingen kan man med ett kravbrev kräva att fildelningen ska upphöra eller så tar man ärendet till domstol för att kräva ersättning.

IP-adress

IP-adressen är den unika sifferkombination som din dator tilldelas när du kopplar upp dig. Det fungerar som ett avtryck som du lämnar efter dig när du surfar på internet.

Fildelare

Är en eller flera personer som gör filer tillgängliga för att andra att ladda ner på internet. Att dela med sig av upphovsrättsskyddat material på detta sätt är olagligt, dock inte distributionsverktygen till exempel DC++ eller The Pirate Bay.

Kravbrev

Är alltså en första varning som en misstänkt fildelare kan få. Fortsätter denne sin verksamhet kan upphovsrättsägaren välja att ta saken till domstol. Antingen i en civil domstol eller en polisanmälan om det handlar om omfattande brottslighet.

Debatten om Ipredlagen, var hård in i det sista. Miljöpartiet och vänsterpartiet var emot förslaget medan socialdemokraterna intagit en mer neutral position. De var för, men ville se en integritetsombudsman och upphovsrättskommission.

Den borgerliga regeringen röstade dock med majoritet igenom Ipred i slutet februari. Den svenska lagen går egentligen under namnet "Civilrättsliga sanktioner på immatieralrättens område". Det stödjer sig på ett EU-direktiv som kallas Ipred. Stora delar i det svenska förslaget är dock tagna direkt ur direktivet.

Se mer om vad Ipred är:

Skrivet av: