Mamman och it-analytikern i Charkiv vill vara anonym men kallar sig Olena. Via telefon berättar hon om drönarnas nattliga surrande och barnens skolgång som präglas av ideliga turer till skyddsrummen.
— Vi måste ha fred, vi håller på att förlora en hel generation. Ryssland är angriparen, alla är medvetna om det, men om det enda sättet att få slut på kriget är att ge upp delar av de ockuperade områdena kanske vi måste acceptera det, säger hon och lägger till att släkten och många vänner resonerar likadant.
Är propaganda?
Olena är medveten om att det hon säger är kontroversiellt och går på tvärs med vad president Volodymyr Zelenskyj och många europeiska ledare understrukit inför fredagens toppmöte i Alaska – att inga beslut om Ukrainas framtid får fattas utan Kiev.
— Det vore att bryta mot internationell rätt, men sådana lagbrott har redan skett, säger hon.
Samtidigt avfärdar hon Putins upprepade påståenden om att ryssar och ukrainare är ett folk som ”ren propaganda”.
— Vi vill inte vara en del av Ryssland, vi är ukrainare och har en annan kultur. Och jag förstår inte varför Ryssland, som är ett så enormt land, anser att de behöver mer mark.
Om de "territoriella utbyten" som Donald Trump antytt inför toppmötet blir verklighet måste ukrainare ges stöd så de kan flytta ifrån de områdena, säger Olena. Och säkerhetsgarantier från omvärlden är att önska.
På Putins halva?
Till skillnad från Olena, som känner visst hopp inför Alaskamötet, är ekonomen Pavlo Shkourenko i huvudstaden Kiev och läkaren Olena Goloborodko från Charkiv kritiska.
— Värdelöst. Det värsta scenariot vore att Trump dras med och börjar spela på Rysslands planhalva, säger Shkourenko, som är sanktionsanalytiker på Kiev School of Economics och har vant sig vid en tillvaro med flyglarm.
Han anser att Putin genom mötet främst vill försöka stärka greppet om städer som Luhansk (i regionen med samma namn, som Ryssland olagligt annekterade 2022) och Kramatorsk i Donetsk.
— På ett plan är det bra att mötet äger rum, det betyder att Ryssland är pressat. Men ingen fredsuppgörelse kan slutas utan Ukraina, säger Shkourenko.
Olena Goloborodko, som flydde till Sverige vid krigsutbrottet men som just varit tillbaka i Ukraina, poängterar att hennes landsmän är rädda för att landområden ska användas som språngbräda för framtida ryska offensiver om de ges upp.
— Ryssland kommer inte upphöra med aggressionerna, spår hon.
— Alla ukrainare vill ha fred, men den kommer inte genom att två ledare talar om Ukraina utan Ukraina, det måste vara ett trepartssamtal.
Hemma i Charkiv, där hon jobbade på ett sjukhus, är fönster utblåsta och byggnader raserade. Vännerna som är kvar fokuserar bara på att överleva, berättar hon.
