Målsägande eller vittnen blir hotade att inte vittna genom blickar, gråt och kärleksförklaringar.
Målsägande eller vittnen blir hotade att inte vittna genom blickar, gråt och kärleksförklaringar. - Foto: Johan Nilsson/TT, Shutterstock

Åklagare berättar: Vittnen hotas till tystnad

En ny rapport från Brå visar att tystnadskultur inom rättsväsendet har blivit ett allvarligt problem. Vittnen och målsägande skräms till tystnad genom vädjan, gråt och hot.


I Brottsförebyggande rådets (Brå) nya studie uppger 120 av 661 svenska åklagare att påverkansförsök nyligen har förekommit inom utredningar. 

Det handlar om målsägande eller vittnen som har blivit utsatta för olika gärningar vars syfte har varit att påverka deras uttalanden.

Sammanlagt hade åklagarna varit med om 214 fall av påverkansförsök under en period på fyra veckor. 

Direkta hot och gråtvädjan

Målsägande eller vittnen har blivit skrämda att inte vittna att genom direkta hot eller händelser vid huvudförhandlingen. Exempelvis har bevispersoner utsatts för blickar, kommentarer, hostningar eller liknande. Åklagarna har noterat  vädjan, gråt och kommentarer om hur hårt straff som skulle drabba den misstänkte om den dömdes. 

Kärleksförklaringar och hot

Kärleksförklaringar från gärningspersonen har förekommit, för att få den målsägande att ta tillbaka sina vittnesuppgifter. Även misstänkta som hotar om att de ska skada sig själva har förekommit. 

Detta har gärningspersonerna gjort då de har vetat att målsägande är någon som bryr sig om dem. Alltså har en relation till varandra som gör situationen känslig.

Plötsligt glömska

Åklagarna skriver också att det ibland händer att en person inte vill vittna, eller plötsligt har ändrat sig.

Något annat vanligt som åklagarna har noterat är att vittnespersoner ändrar sina uppgifter plötsligt eller menar att de plötsligt har "glömt" vittnesuppgifter av oförklarliga anledningar.

På grund av detta har åklagarna fattat misstanke om att vittnet har blivit påverkade på något sätt utanför rättssalen.

Utredningar som utsattes för mest vittnespåverkan var våldsbrott och brott i nära relationer. Ofta gjordes påverkansförsöken av en misstänkt eller en anhörig till den misstänkte. 

Påverkansförsöken gjordes ofta av en ungdom eller en person som var förortsbaserad i nätverk eller ungdomsgäng.

Så gick studien till 

Brottförebyggande rådet har utgått från 137 intervjuer med brottsoffer, vittnen och övriga, en analys av fällande domar med undersökningar om övergrepp i rättssak samt en webbenkät riktad till landets åklagare.  

En enkäten skickades ut till landets samtliga operativa åklagare. 661 av 935 åklagare besvarade enkäten.

/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!