Nollräntan blir kvar till 2024 – så här påverkar det dig

Tidigare under onsdagen meddelade Riksbanken att reporäntan lämnas oförändrad på noll procent. 

Enligt deras prognos räknar man med det förblir på det viset till och med 2024. 

"För att underlätta återhämtningen och bidra till att inflationen stiger mot målet behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv", skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

"Historiskt låg"

För den som inte är sakkunnig kan allt det här kännas rätt komplicerat. Påverkar beslutet mig? Hur då? Borde jag oroa mig? 

För att besvara frågorna tog Nyheter24 kontakt med Kiran Sakaria, senior strateg på Handelsbanken. 

Han beskriver reporäntan som Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska verktyg, som i sin tur påverkar andra räntor i Sverige. Bolåneräntor och räntan på sparkonton, för att nämna ett par exempel.

– En reporänta på noll procent är historiskt låg och innebär att det är billigt att låna och investera, samtidigt som det är mindre attraktivt att spara pengar på sparkonton med ränta, säger Sakaria till Nyheter24. 

Bolåneräntorna förblir låga

Att Riksbanken bekräftade att lågräntemiljön kommer vara låg under en tid framöver var i linje med marknadens förväntningar. Man såg därför inte några större förändringar på kronans värde, eller den övriga räntemarknaden. 

– Att reporäntan med stor sannolikhet förblir väldigt låg under de närmaste åren tyder på att bolåneräntor också kommer att förbli låga, säger han till Nyheter24.

Så påverkas du positivt av nollräntan

Och en låg reporänta kommer med fler fördelar, menar Sakaria. Genom att stimulera konsumtion och investeringar så ökar efterfrågan – vilket i sin tur kan leda till att företag kan anställa fler personer.

Arbetslösheten kan sjunka, med andra ord. 

Ett lågt ränteläge bidrar också till stigande tillgångspriser av finansiellt och realt slag. Det gör att hushållens förmögenheter stiger – vilket gynnar bostadsägare.

Riskerar att skapa obalans

Men det finns såklart två sidor av det här ränte-myntet. En nollränta som blir kvar under flera års tid riskerar att skapa obalans i ekonomin.

– Till exempel genom kraftigt stigande skuldsättning. Det gör att man blir känslig för högre räntor i framtiden, förklarar Sakaria för Nyheter24. 

I den pressade situation som Sveriges ekonomi befinner sig just nu kan den risken vara värd att ta. Fokuset ligger på att stötta finans- och penningpolitiken så att företag och hushåll tar sig ur den mest akuta fasen som orsakats av covid-19.

– Målet är att undvika att fler personer förlorar sina jobb eller att bolag går omkull och förvärrar krisen, säger Sakaria till Nyheter24.

Läs mer: 

Riksbanken lånar ut 500 miljarder till coronadrabbade företag

Så köper du din första lägenhet – från kontantinsats till inflyttning