Ödesomröstningen för EU:s artikel 11 och 13 kan tidigareläggas

Den brokiga och långa historien om EU:s förslag gällande upphovsrätt, som av många har kallats för döden för internet som vi känner till det, fortsätter.

Om ni behöver en uppfräschning så har det främst debatterats om två stycken artiklar i förslaget. Det vill säga artikel 11 och artikel 13.

Artikel 11 – som handlar om att publicister och mediebolag ska få ersättning vid publicering av innehåll från medier. Vilka ska då stå för ersättningen? Jo, bolag så som Facebook och Google.

Och många är nu oroliga över hur vissa formuleringar i framtiden kan påverka länkandet på nätet.

Artikel 13 – som handlar om ett innehålls/uppladdningsfilter. Det vill säga – plattformar så som Youtube eller Facebook kommer att vara ansvariga för att det inte delas olicensierat eller olovligt upphovsrättskyddat material på deras plattformar.

Många är oroliga över att detta filter kommer att sakta ned internet och att en hel del saker kan komma att bli osynliga för oss. 

Vill stärka journalister och kreativa skapares förhandlingspositioner

Och naturligtvis så finns det anledningar till varför människor och politiker ställer sig positiva till förslaget som EU presenterat.

"Artiklarna är utformade för att skapa förhandlingsmöjligheter för de vars prestationer nätföretagen tjänar grova pengar på. Det sker utan att de bidrar till att bibehålla, utvecklas och garantera fortsatt skapande t ex av kvalitetsjournalistik eller konstnärlig verksamhet", skriver bland annat Bildupphovsrätt, som företräder över 100 000 konstnärer, fotografer och andra skapare, i ett öppet brev.

Även Sveriges regering ställde sig positiv till förslaget när det väl kom till kritan att rösta om det nu i februari. Då de såg fler positiva delar än negativa i det som lades på bordet.

"I den nu aktuella omröstningen har medlemsstaterna haft att ta ställning till direktivet i sin helhet. Sverige har då gjort bedömningen att de positiva delarna av direktivet överväger de negativa och att det därför inte funnits skäl att rösta nej", skriver Patrik Sundberg, rättssakkunnig på Justitiedepartementet till Breakit.

"Förlorarna är sajterna"

En som har följt diskussionerna noggrant är journalisten Emanuel Karlsten som menar att den stora förloraren om detta går igenom skulle vara sajterna.

– Förlorarna är såklart sajterna som nu behöver hitta något sätt, för att se till att ingenting som deras användare publicerar innehåller någon typ av bild, text eller video som man inte har betalat upphovsrättslicens för, säger Karlsten till SVT.

Och nu har turerna gått och snart ska den sista omröstningen äga rum. Men vad är det som kommer att ske härnäst? Det reder Nyheter24 ut.

Vill tidigarelägga omröstningen

Den 13 februari meddelade parlamentet, kommissionen och medlemsländerna att de hade kommit överens gällande upphovsrätten på internet, efter ett så kallat trepartssamtal.

I och med den överenskommelsen är det nya direktivet nu på upploppet att bli verklighet. Nu återstår det bara en instans kvar och det är i form av Europaparlamentet som ska ge sitt godkännande eller inte.

En av de ställer sig kritisk till förslaget är Centerpartiets europaparlamentariker Fredrick Federley som arbetar för fullt för att förslaget ska underkännas.

– Det som kvarstår nu är att vi ska rösta om vad parlamentet tycker om utkomsten av den här trepartssamtalet. Där håller vi på att lobba för fullt för att vi helt enkelt ska underkänna den, säger Federley (C) till Nyheter24 och fortsätter:

– Omröstningen är tänkt att ligga i slutet av april vilket gör att vi skulle ha tid på oss att bygga upp. Vi skulle kunna kampanja för fullt, vi skulle kunna prata med ännu fler kollegor, och bygga ett samhällstryck på ledamöterna i den här frågan.

Federley menar att tillräckligt många krafter inte vill ha detta som en valfråga och att de försöker begrava den här frågan så fort som möjligt genom att tidigarelägga omröstningen av två olika skäl.

–Det ena såklart är att om det skulle bli ett nej så ska man hinna komma tillbaka innan den här mandatperioden är över och rösta igen, efter några små kosmetiska förändringar, säger Federley och fortsätter:

– Det andra är att man hoppas att vi inte ska hinna bygga upp en tillräckligt kritisk massa utav ledamöter som kan säga nej, så det finns två skäl till detta. Där är vi just nu.

Uppmanar folket att höra av sig till parlamentarikerna

Och för att få en förändring så tror Federley på den enskilda individen och att ett samhällstryck och starkt engagemang är det som skulle kunna vara tungan på vågen för utfallet.

– Det gäller att vi har ett hårt tryck på parlamentariker från alla länder. Så att de förstår att utkomsten av den här förhandlingen inte är bra. Det kommer att förändra internet som vi känner till det, något som vi inte vill. Därför måste artikel 11 och 13 bort från förslaget.

Vad kan man som individ göra om man känner sig kritisk till förslaget?

– Man kan tweeta de olika parlamentarikerna, gå in på deras Instagram-konton och lämna en kommenterar och maila parlamentarikerna. Försök att inte massmejla, utan skriv gärna ett personligt mail. När det blir massorganiserade mejlkampanjer så avfärdas det. Men när en människa skriver personligt om varför man vill se en ändring då biter det mycket hårdare. Det är värt att investera den tiden, avslutar Federley.

Vill du läsa mer om turerna kring upphovsrättsdirektivet? Då hittar du det här!