Psykologen tipsar: Så diskuterar du klimatansvar med ditt barn

Ställer ditt barn många och stora frågor om klimatet under dagar och kvällar? Då är du inte ensam. Enligt en studie som framförts av Folkhälsomyndigheten, visar siffror på att 20 procent av svenska barn lider av klimatångest.

Med den siffran i huvudet kan det vara bra att reda ut en viktig sak: Hur ska föräldrar egentligen prata med sina barn om klimatansvar?

"Vuxna tar ansvar, barnet hjälper till"

Den frågan ställde Nyheter24 till två legitimerade psykologer som gav sina bästa tips och praktiska råd för föräldrar till oroliga barn:

– Som vuxen behöver vi ofta hjälpa barnet att förstå att enskilda individer inte ensamma bär ansvaret för klimatets framtid. Barn har inte samma förmåga att se helheten, att förstå hur saker och ting hänger ihop och tenderar ofta att härleda negativa saker som sker till sig själva. Det kan därför vara viktigt att hjälpa barnet att vidga perspektivet - att prata om hur stort jordklotet är, att det handlar om att det är många länder som behöver göra saker annorlunda, förklarar Emma Linna, legitimerad psykolog och psykoterapeut.

Anna Yttergård, legitimerad psykolog som jobbar inom förskola och skola, förklarar att det är viktigt att förmedla vari det största ansvaret ligger:

– Fokusera på att det är vuxnas ansvar att göra skillnad, inte barnens. Vi säger ju så i många andra frågor också. Det är inte barnets fel när den blir utsatt, utan det är den vuxnas ansvar. Men för att få tillbaka lite hopp och för att göra något åt sin oro så kan det vara bra att göra saker tillsammans. Att vuxna tar ansvar, men att barnet får hjälpa till. Det är stor skillnad, tänker jag.

Hoppfullhet och mening

Emma Linna menar att en diskussion som också fokuserar på att barnet har möjlighet att göra skillnad i sitt eget levnadssätt är en bra grund för att väcka hoppfullhet hos barnet.

– Med det sagt är det viktigt att hjälpa barnet känna att det går att påverka sin situation genom att till exempel välja att leva på ett mer klimatsmart sätt för att öka upp känslan av hoppfullhet och meningsfullhet. Att prata om att "vi kan inte bestämma över vad som sker i andra länders fabriker men vi kan välja att i vår familj äta mindre kött och ta tåget istället för flyget på semestern", menar hon.

Att diskutera potentialen i att äta mer vegetariskt, att sopsortera, odla eget och panta är något som Anna Yttergård tar som exempel på saker som går att göra hemma och som visar barnet att den enskilda individen kan ta ansvar för sig själv:

- Små saker gör faktiskt skillnad. Något vi måste ge barn är ju faktiskt hopp. Även fast vi vuxna inte alla gånger har hopp, så är det viktigt för barn.