Fetma, cancer och BUP-köer utmaning för vården
Effektiv sjukvård gör att dödligheten i sjukdomar som går att behandla går ner i Sverige. Samtidigt drabbas allt fler av både cancer och fetma.Det förebyggande arbetet behöver prioriteras ännu hårdare, skriver Socialstyrelsen i en ny rapport.
Dödligheten i sjukdomar som kan förebyggas och behandlas har minskat från 59 till 49 personer per 100 000 invånare mellan 2013 och 2021.
Andelen som lever fem år efter en cancerdiagnos har ökat från 54,6 procent till 62,8 procent det senaste decenniet.
I dagsläget uppskatta cirka 1,3 miljoner personer i åldern 16–84 år ha obesitas, eller fetma, och cirka 80 000 barn i åldern 4–15 år.
Källa: Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård.
Den grundläggande hälsan i Sverige är fortsatt god i en internationell jämförelse, visar en ny rapport av Socialstyrelsen.
Andelen som lever fem år efter en cancerdiagnos har ökat och vårdskadorna minskar.
Samtidigt har antalet personer som drabbats av obesitas, eller fetma, tredubblats bland vuxna sedan 1980-talet och femdubblats bland barn. Antalet cancerfall ökar, både i antal individer och i antal tumörer.
— Sjukvården är bra på att behandla, både hjärtinfarkter och cancer, med läkemedel och olika typer av kirurgiska insatser. Det som kan påverka utvecklingen ytterligare positivt är om vi även kan förhindra insjuknande, säger Ingrid Schmidt, projektledare för rapporten.
Fler arbetar förebyggande
I spåren av pandemin ser Socialstyrelsen att många länder nu arbetar med ett hälsofrämjande och förebyggande arbete.
— Bland annat därför att man såg tydligt att de som klarade sig bäst under pandemin var de med redan från början bra hälsa. Den generella hälsan i befolkningen är väldigt viktig för att kunna klara den här sortens kriser som pandemin utgjorde, säger Ingrid Schmidt.
Erbjuder hälsosamtal
En åtgärd som fler regioner nu inför är förebyggande hälsosamtal. Under 2022 erbjöd 13 av 21 regioner sådana samtal, och ytterligare 5 har fattat beslut om införande.
Ett annat orosmoln är långa väntetider för barn och unga med psykisk ohälsa. Andelen som fått ett första besök inom 30 dagar hos barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, har minskat från 82,2 procent 2015 till 50,7 procent 2022.
— Det är oroande, med barn och ungdomar som inte får vård i tid, säger Ingrid Schmidt.
