Kan hyperinflation bromsas med guldpengar?
Hyperinflation hotar åter det sköra Zimbabwe. För att hejda krisen tar regeringen ett unikt grepp: Nya mynt i 22 karats guld.Det är ett experiment i den högre skolan. Ingen annan har provat den modellen tidigare, säger experten Peter Stein.
Zimbabwe är ett land med cirka 15 miljoner invånare i södra Afrika. Efter att ha blivit självständigt från Storbritannien styrdes det från 1980 fram till 2017 av Robert Mugabe. Han var från början en hyllad frihetshjälte, men förvandlades under årens lopp till en hänsynslös och maktfullkomlig ledare.
Landets valuta, Zimbabwedollarn, följde med ekonomin ned i avgrunden. Rekordinflation härjade i landet stora delar av 00- och 10-talet. Sedlar på upp till 100 biljoner (100 000 000 000 000) dollar trycktes.
Till slut avskaffades Zimbabwedollarn, och utländska valutor användes i stället. Från 2019 har staten dock satsat på en ny inhemsk valuta, känd som zim-dollar eller "zollar".
Den åldrige Mugabe tvingades bort från makten 2017. Hans tidigare vicepresident Emmerson Mnangagwa är president sedan dess. Nästa år ska det hållas allmänna val igen.
Vi i västvärlden oroar oss för inflationen, men har ändå siffror som Zimbabwe bara kan drömma om. I juni uppmättes prisökningarna i det afrikanska landet till 191 procent, i juli steg de till 257 procent.
Det innebär att mardrömmen hyperinflation, då pengarna nästan hinner bli värdelösa medan man håller i dem, ser ut vara tillbaka. För 15 år sedan satte regeringen i Harare ett dystert världsrekord, men inflationssiffror på flera miljarder procent.
— Så hög inflation kan bara betyda en sak: det finns för mycket pengar som man har tryckt, som jagar för lite varor och tjänster, säger Peter Stein, ekonom specialiserad på länder söder om Sahara.
Guldpris garant
Eftersom val väntas nästa år drar sig regeringen för smärtsamma ekonomiska åtgärder mot prisstegringarna. I stället lanserades under sommaren guldmynten, som väger ett uns (cirka 28 gram) och därmed är värda ungefär 18 000 kronor styck. Det internationella guldpriset ska garantera för myntens värde.
— Det man hoppas på är att folk ska efterfråga sådana guldmynt i stället för att som tidigare vilja ha USA-dollar, säger Stein till TT.
Valutaflykten från landets egen zim-dollar skulle då minska och läget lugna ned sig, är tanken. Men Stein kallar det "en indirekt metod" mot inflationen, eftersom zim-dollarn inte formellt knyts till guldet. Det är en avgörande skillnad jämfört med forna tiders så kallade guldmyntfot, då länder åtog sig att inte trycka mer pengar än vad man hade i guldreserver.
— Det är ett penningpolitiskt experiment i den högre skolan. Vi är på osäker mark, säger Peter Stein.
Mindre mynt
Han är dock skeptisk av flera skäl. Dels blir konkurrensen med USA-dollarn svår.
— Den är likvid, den är trovärdig, den är lätt att lagerhålla.
Dels är 18 000 kronor väldigt mycket pengar, ett belopp långt bortom räckhåll för nästan alla zimbabwier. Därmed kommer det att dröja till åtminstone senare i höst innan guldmynten kommer ens i närheten av vanligt folk. I november ska mindre guldmynt, på 1/2, 1/4 och 1/10 uns, släppas, rapporterar nyhetsbyrån AP.
Som en månadslön
Men även det minsta av dessa mynt kommer alltså att vara värt 1 800 kronor. Det motsvarar uppemot en ordinär månadslön i Zimbabwe.
— Varifrån skulle jag få pengar till sådana mynt? frågar sig Harare-bon Jeffrey Carlos.
— Sådant är för de andra, de rika, säger han till AP:s utsände i huvudstaden.
Hans fru Christwish berättar att inflationen gjort även tidigare basvaror ouppnåeliga.
— Senast vi hade margarin på brödet var i julas. Nu ser vi sådana saker i affären, men de får bli kvar där.
