Vad betyder mandat? Här är svaret

Mandat, mandat, mandat.. I de här valtiderna kan det vara ett ord som upprepar sig för jämnan. Men vad innebär det egentligen? Det ska Nyheter24 svara på – vi tar allt från början.

Jo, så här. Vart fjärde år, andra söndagen i september är det riksdagsval. Det är då vi medborgare går till vallokaler för att tillsammans bestämma vilka personer som ska representera riksdagen.

Rösträtten i ett riksdagsval har svenska medborgare som är 18 fyllda år, men också som är eller har varit folkbokförda i Sverige.

Riksdagen

I riksdagen finns det 349 platser som fördelas. Antalet platser får ett parti beroende på hur många röster de fått. Och för att kunna ta sig in i riksdagen som parti måste du ha minst fyra procent av rösterna.

Så fördelas platserna

Så ju fler röster ett parti får, desto fler platser i riksdagen. Varje plats i riksdagen motsvarar alltså ett mandat. Och det är när länsstyrelserna har räknat rösterna som mandaten ska fördelas så rättvist som det är möjligt mellan partierna, enligt Sveriges riksdag. 

Men av de 349 mandaten är 310 av dem fasta mandat och 39 så kallade utjämningsmandat. De fasta mandaten bygger på antalet personer med rösträtt i valkretsen. Men att komma ihåg är att fördelningen av de här mandaten speglar röstresultatet i varje valkrets.

Vilka delar ut?

Det är Valmyndigheten som fördelar de fasta mandaten mellan partierna. De använder sig av en beräkningsmetod som kallas jämkade uddatalsmetoden.

Utjämningsmandaten

Det finns såklart en tanke med dessa utjämningsmandat, nämligen att fördelningen mellan partierna över hela landet ska bli förenlig med antalet röster. I alla fall så gott som det går.

Därför fördelar man utjämningsmandaten på så vis att de motsvarar hur stor andel röster partiet fått i hela landet. Alltså, först fördelas utjämningsmandaten på parti och sen på valkrets.

Platserna fördelas

När det är bestämt hur många platser som går till de olika partierna ska de fördelas mellan kandidater, som då blir en ledamot.

Ett riksdagsmandat är personligt så om en ledamot väljer att lämna sitt part under mandatperioden får personen faktiskt sitta kvar i riksdagen. Men då helt utan partitillhörighet. Nämligen måste riksdagen säga ja om någon riksdagsledamot vill lämna sitt uppdrag, alltså är det en skyldighet att stanna. 

Men som sagt ledamoten kan lämna sitt parti, men då ska personen i fråga fritt och obundet kunna utöva uppdraget.

Källa: Sveriges riksdag

Är du fortfarande förvirrad och undrar vad som kan hända här näst i valet? Då kan du läsa mer här.