Detta innebär industriavtalet
På fredagskvällen presenterades det nya löneavtalet för industrin.Men vad innebär överenskommelsen och varför är det så viktigt?
Vad är industriavtalet?
Industriavtalet är en modell som rått sedan 1997 och innebär att industrins parter löneförhandlar först av alla på arbetsmarknaden.
Fack och arbetsgivare i industrinäringarna sätter därmed det så kallade märket för hur stora löneökningarna blir. Detta märke brukar övriga branscher rätta sig efter.
.
Vad innebär överenskommelsen?
Det nya avtalet innebär en lönehöjning på 7,4 procent fördelat på två år. Första året ger 4,1 procent och det andra 3,3 procent. Detta är det högsta värdet i industriavtalets historia.
Avtalet innehåller också en särskild höjning av lägstalöner samt avsättningar för deltids- och flexpension.
.
Vad säger andra fack och arbetsgivare om avtalet?
Avtalet välkomnas från flera håll, men med vissa reservationer. Avtalet ger "goda förutsättningar att förhandla fram höjda löner och förbättrade arbetsvillkor" bedömer LO:s största förbund Kommunal, som samtidigt förutser en hård avtalsrörelse.
Livsmedelsföretagen är nöjda med att avtalet är på plats men att det totala avtalsvärdet är högt, givet de svåra läget för många livsmedelsproducenter. Svensk Handel tror att det blir "extremt tufft" för många företag att klara de kostnader som det nya märket innebär.
Almega beskriver avtalet som en "balanserad överenskommelse", sett till det tryck facken haft på sig från medlemmarna och de höga avtal som tecknats i omvärlden.
Svenskt Näringsliv säger att avtalet ökar pressen på många företag, "med risk för varsel och minskade investeringar".
.
Vad säger bedömare?
Båda parter har varit ansvarstagande och industriavtalet är inte inflationsdrivande, enligt Robert Bergqvist, senior ekonom vid SEB.
— Jag tror inte att det här ger Riksbanken huvudvärk, utan snarare en suck av lättnad då det inte adderar till det svåra inflationsproblem som Sverige redan har, sade han till TT på fredagskvällen.
Avtalet ökar trycket på Riksbanken att vara mer försiktig med räntehöjningar framöver, enligt Bergqvist.
— Men det ökar också trycket på finansminister Elisabeth Svantesson (M) att öppna kassakistan och spendera mer pengar.
