Här är ekonomiorden du måste ha koll på – när allt lyser rött
Från prat om börsrally, kryptovalutor och lågräntemiljö handlar det nu mer om dubbelhöjd styrränta, inflation och recession. Det kan vara svårt att hänga med i svängarna, men här är nyckeln till att förstå ordens innebörd:
BNP – Bruttonationalprodukt, anger värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land för användning till konsumtion, investering och export under en period.
Tillväxt – En ökning över tiden av BNP.
Recession – Motsatsen till tillväxt (negativ tillväxt). Tekniskt brukar det definieras som två kvartal i rad med minskad BNP. Men begreppet förknippas också ofta med symptom som hög arbetslöshet, konkurser, kreditförluster och finansiella problem.
Stagnation – En period av långvarig recession eller dålig tillväxt.
Inflation – Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar i värde. Ordet kommer från verbet inflatera (blåsa upp).
Deflation – Motsatsen till inflation, en sänkning av den allmänna prisnivån.
Krympflation – När företag krymper storleken på varan för att dölja höjda priser.
KPI – Konsumentprisindex (KPI) mäter priset på en genomsnittlig korg med en mängd olika varor och tjänster som svenska konsumenter köper. Förändringen i KPI i årstakt är huvudmåttet på inflationen.
Kärninflation (eller underliggande inflation) – Konsumentprisutvecklingen rensat för vissa delar som beror på tillfälligheter. Man kan till exempel räkna bort tillfälligt stigande bensinpris, elpris eller räntor.
KPIF – Ett mått på underliggande inflation där den rörliga räntan inte finns med, som Riksbanken använder för sitt inflationsmål.
PPI – Producentprisindex, visar hur priserna utvecklas för producenter i Sverige och vad importörer får betala för att få varor levererade hit.
Stagflation – Ett ekonomiskt läge i ett land när det samtidigt är stagnation (dålig tillväxt) och hög inflation. Hög arbetslöshet och höga räntor brukar också ingå bilden när man pratar om stagflation.
Styrränta – Riksbankens främsta penningpolitiska verktyg. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkas andra räntor, vilket påverkar efterfrågan i ekonomin och därmed inflationen. Styrräntan är den ränta som bankerna får när de placerar och lånar pengar i Riksbanken.
Inflationsmål – Centralbanker runt om i världen siktar på ett mål för inflationen när de fattar beslut om vilket ränteläge som är lämpligt. Syftet är att få stabila priser och förväntningar i ekonomin. Riksbankens inflationsmål är en inflation omkring 2 procent enligt måttet KPIF.
Dubbelhöjning – Riksbanken höjer och sänker normalt styrräntan i steg om 25 punkter (0,25 procentenheter). Om höjningen är 0,5 pratar man om dubbelhöjning, och på samma sätt trippelhöjning om räntan höjs 0,75 procentenheter.
Reallön – Lönens eller inkomstens köpkraft i varor och tjänster. När priserna stiger sjunker reallönen.
Fasta priser – Priser som beräknas utifrån ett visst års värde. Nationalräkenskaperna räknas ofta med fasta priser, för att det ska gå att göra jämförelser över tid oberoende av inflation.
Listränta – Den ränta som bankerna annonserar, som står på hemsidan.
Snittränta – Ränta som är en genomsnittsränta baserad på kundernas ränteförhandlingar med banken.
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, NE, SCB
