Expert: Ungern dundrar på för inhemsk publik

— Jag tror att mycket handlar om att stå upp för en inhemsk publik och visa att man inte låter andra länder hacka på en, vilket kanske är viktigare än att faktiskt förhandla till sig någonting, säger Emelie Thorburn efter den ungerska regeringens senaste utspel mot Sverige.

Regeringens talesperson Zoltán Kovács anger i dag tre skäl till varför Ungern inte ratificerar Sveriges Natoansökan. Mycket kokar ned till uttalanden som svenska politiker har gjort om det ungerska rättssystemet på senare år.

Sverige försöker framställa sig som "moraliskt överlägset", skriver Kovács.

"Man dundrar på"

Thorburn, biträdande forskare med fokus på Centraleuropa på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), säger att Ungerns agerande följer ett mönster. Regeringen utnyttjar gärna politiska lägen där landets godkännande behövs i antingen EU eller Nato.

— Man dundrar på med stora uttalande men de riktar sig till en inhemsk publik. Det har också varit frågan när det kommer till Ukraina, säger Thorburn.

Till viss del kan kritiken kopplas till de 13 miljarder euro som EU-kommissionen fryst till landet, något som Sverige har ställt sig bakom. Detta eftersom EU pekar på brister i rättsväsendets oberoende i Ungern.

— Ungern är i väldigt stort behov av de här medlen, man har drabbats hårt av den ekonomiska utmaningen i Europa. Med det sagt så finns det ingen mekanism som länkar beslutet att inte ratificera Sverige till EU-fonderna, säger hon.

Stärkt utbyte

Ungern och Turkiet har samtidigt stärkt sina band under det senaste året. Dagen innan Turkiets president Recep Tayyip Erdogan meddelade att landet ska ratificera Finlands ansökan besökte Viktor Orbán honom. Under onsdagen var den ungerska presidenten Katalin Novák i Ankara för att diskutera ett ökat utbyte mellan länderna.

Och Ungern har nu, precis som Turkiet avser, valt att dela på Finlands och Sveriges ansökan.

— Jag tror inte att Ungern hade agerat så här ensamt. Man har skjutit fram Sveriges ansökan hela tiden i något slags skydd av att Turkiet har varit den som det har hängt på, säger Thorburn.

Hon menar att Viktor Orbán passar på.

— Det finns inget som talar för att Ungern inte skulle ratificera Sveriges ansökan, men i och med att Turkiet avvaktar så finns det tid att komma med kritik.

"Pragmatisk hållning"

Den ungerska regeringens hållning mot Ryssland är samtidigt lik Turkiets hållning. Länderna har båda en tanke om att framstå som neutrala och fredsfrämjande spelare i kriget, säger Emelie Thorburn.

— Man ser på sig själv som en fristående aktör som på olika sätt kan förhandla eller dra nytta av olika parter.

Ungern har ändå efter lite buller gått med på sanktioner och fördömanden mot Ryssland. Ordet pragmatisk beskriver Orbáns hållning mot det krigförande landet väl, anser hon.

— Det har talats om att Orbán inte drivs av ideologiska övertygelser utan att det för honom handlar om var han kan få ut mesta möjliga.