Marklund klassas som sann på bibblan
Bibliotekstjänst: Hos oss har Gömda alltid klassats som facklitteratur.
"Gömda - en sann historia", står det på omslaget. Boken har i över tio år antagits vara en skildring av verkligheten. Med enbart en penna förflyttade Liza Marklund det ruggiga våldet mot kvinnor rakt in i de svenska hemmen. Beundransvärt. Tills i höstas då det började ryktas om att bokens fakta inte stämde. Liza Marklund går under jorden.
En debatt blossade upp och i december 2008 ger journalisten Monica Antonsson ut en bok, i vilken hon plockar i sär Marklunds genombrott, Gömda, bit för bit. Hon kallar Gömda för bluff.
När trycket blir för hårt väljer plötsligt Piratförlagets förlagschef Ann-Marie Skarp i en intervju med Expressen att säga att Marklunds smarta läsare visste att böckerna Gömda och Asyl var fiktion:
– Jag utgår ifrån att de är intelligenta läsare som förstår att det är roman, som bygger på en verklighetsbakgrund, men att det faktiskt är en roman. Det är inte menat att vara en biografi, sa Ann-Marie Skarp till Expressen.
Gömda skulle alltså stå bland de skönlitterära böckerna. Och det visste de smarta läsarna. För att reda ut detta har Nyheter24 talat med Ann-Marie Säfvestad som är katalogisator på Bibliotekstjänst. De klassificerar böcker åt de svenska biblioteken. Säfvestad var med när första upplagan av Gömda släpptes 1995 och håller inte med Ann-Marie Skarp om att den enkelt kan tolkas som en roman.
– Vi upplevde att det var en sann skildring. Därför kategoriserade vi den som kvinnomisshandel under facklitteratur, och där har den stått sedan den kom ut, säger Säfvestad till Nyheter24.
Bilbliotekstjänst går igenom framsida, baksida, innehållsförteckning, förord och eventuella önskemål från förlaget när de ska bestämma en boks placering. Vissa böcker är svårbedömda, säger Säfvestad. Men Gömda hade inga tveksamma texter som annars skulle kunde missbedömas. "Dessutom står det ju "en sann historia" på omslaget.
När Nyheter24 pratar med Ann-Marie Skarp säger hon att Expressencitatet var taget ur sitt sammanhang. Hon menade att läsaren inte ska "fördummas", utan att de förstår att boken är skönlitterär när de läser den. Säfvestad håller inte med.
– Jag har talat med en del kollegor och bekanta som har läst boken. Alla har vi trott att det handlade om en biografi och inte en skönlitterär bok, säger Ann-Marie Säfvestad till Nyheter24.
Skrivet av:
