Du betalar inte psyksjuk konst

Konstfack. En psyksjuk människa? Eller en Konstfackelev med ett konstnärligt syfte? Konsteleven Anna Odells simulerade psyksjukdom och utbrott på S:t Görans psykakut i Stockholm den 21 januari i år fick konsekvenser. Kritiken: samhällets resurser utnyttjades, andra svårt psykotiska och självmordsbenägna patienter fick vänta.

Konstfack. Graffitikonstnären NUG skapar ramaskri sedan hans film Territorial Pissing – som visar en person som klottrar ner en tunnelbanevagn – visats på ett konstgalleri mitt framför ögonen på kulturministern. Filmen var en del av hans examensarbete på Konstfack. Ledningen kritiseras av SL, som hotar med att kräva skadestånd på 100 000 kronor från högskolan.

Efterspelet har inte låtit vänta på sig.

–Jag vet inte om det här är Konstfacks nya giv. Att elever spelar psyksjuka och sedan det här. Vad blir nästa grej? Att tända på ett hus och se hur brandkåren reagerar? sade kulturministern till Aftonbladet.

Som ett alternativ till konstelevernas provokationer och samhällets reaktioner finns nu konstprojektrummet Ropa – projektrum för samtidskonst – ett alternativ till att finansiera meningslös eller fantastisk konst med våra skattepengar. Den nya finansieringen bygger på en gammal idé: mecenaten. Konstens välgörare från 1800-talet.

Men i stället för den klassiska borgarmecenaten som stödde konsten med ärvda pengar är den moderna mecenaten en gymnasielärare i Kalmar.

–Jag älskar konst och har alltid haft en dröm om att bli mecenat och när jag hörde talas om Ropas idé av en kompis i Stockholm så hörde jag av mig direkt och frågade om jag fick vara med. Jag börjar med 1000kr/månad i ett år sen får jag se hur jag gör i framtiden, berättar gymnasieläraren Lars Arvidson från Kalmar.

Så här skriver initiativtagarna själva i ett pressmeddelande:

"Mecenatsystemet är utformat på två plan. Det ena är "den ständigemecenaten" – han eller hon överför en given summa varje månad. Inne på Ropas utställningslokal vid Telefonplan i Stockholm finns också tre brevlådor vid entrén för spontana mecenater. Lådorna är märkta med texterna: "Mecenat för en dag – 20kr", "mecenat för en vecka – 50kr" och "mecenat hela veckan – 100kr". Varje givare belönas med knappen: JAG ÄR MECENAT."

Finns det tillräckligt med konstintresserade människor som vill betala för konsten?

–Finansieringen ser vi som en kommentar till den senaste debatten om Konstfack och huruvida de ska få mindre pengar från staten. Det här är kanske inte en lösning, men ett alternativ. Och vi har redan märkt ett enormt intresse. Eftersom att folk kan betala efter förmåga behöver vi inte ha en enskild stor bidragsgivare, berättar Daniela Auerbach en av konstnärerna bakom projektet för Nyheter24.

Auerbach berättar att det kommer förbi folk som tittar in i lokalen, som ligger vid Telefonplan i Stockholm, och blir intresserade, kanske lägger en tjuga eller mer i en av lådorna och pratar lite.

–Det livar också upp området.

Men än så länge har de fått betala det mesta från sina privata sparpengar och projektet är ideellt.

–Pengarna vi får in kommer gå till omkostnader, hyra och material till konstnärerna.

Lars Arvidson, gymnasielärare och mecenat - varför har du valt att betala 1000kr/månaden till projektet?

–Det beror främst på att jag är nyfiken och vill förstå. Själv vet jag inte så mycket om konst och jag ser det här som en chans att få en inblick i en annan värld. Genom att jag nu är en mecenat får jag inbjudningar till olika evengemang men också mejl där de förklarar vad deras projekt går ut på, deras budskap och liknande. Det ger mig en bredare förståelse för något jag inte vet så mycket om, berättar Lars Arvidson för Nyheter24.

Arvidson tillägger också att det här systemet möjliggör att man kan dra sig ur på ett annat sätt.

– Om det till exempel sker en Konstfackliknande provokation som man kanske inte stödjer går det ju att dra sig ur.

Men påpekar samtidigt att han inte utesluter skattefinansierad konst.

Skrivet av: