Bidens makt på spel – med små marginaler
Makten i Washington DC står på spel när de amerikanska delstaterna väljer sina representanter – och väljarna är inte särskilt nöjda.Marginalerna är minimala i flera avgörande delstater. I bakgrunden pågår en dragkamp mellan president Biden och ex-president Trump.
I mellanårsvalet, som hålls den 8 november, avgörs vilket parti som får makten i Washington. Då väljer amerikanerna sina delstaters representanter till kongressens två kammare: senaten och representanthuset.
I representanthuset står samtliga 435 platser på spel. Ledamöterna väljs till tvååriga mandat och antalet ledamöter från varje delstat fördelas utifrån befolkningsantal.
I senaten är det 35 av 100 platser. Senatorer väljs till sex år långa mandatperioder som inte löper parallellt med varandra. Ungefär en tredjedel av församlingen väljs om i val som hålls vartannat år. I årets val löper 34 mandatperioder ut, medan ett mandat måste fyllas efter ett avhopp. Två senatorer röstas fram från varje delstat.
39 guvernörer ska röstas fram i delstater och amerikanska territorier. I sex delstater hålls det också folkomröstningar om abortlagstiftningen.
Demokraterna har i nuläget majoritet i senaten där de har 48 platser, stöd av två oberoende senatorer, samt vicepresidenten Kamala Harris som utslagsröst, mot 50 platser för Republikanerna.
Även i representanthuset har Demokraterna för närvarande majoritet med 221 mot 212 platser.
Mellanårsvalet ses som en folkomröstning om hur presidenten sköter sig. Det parti som den sittande presidenten tillhör förlorar i regel platser i mellanårsvalet.
Republikanerna ligger bra till i mätningarna. Tar partiet makten i kongressens bägge kamrar blir det svårt för president Joe Biden att få mycket uträttat efter januari 2023.
Joe Biden har hittills – halvvägs in i sin mandatperiod – kunnat luta sig mot en kongress som styrs av hans partikamrater i Demokraterna, som inte utgjort något större hinder för hans reformer. Men det kan det bli ändring på i tisdagens mellanårsval.
Väljarna är missnöjda. Oppositionen går nästan alltid framåt i mellanårsvalen. Och det är inte många mandat som krävs för att Republikanerna ska tippa över vågskålen och få mer att säga till om.
I representanthuset skiljs partierna i dag åt av fem mandat. I senaten handlar det om ett enda.
Arg Obama rycker in
Presidenten är på defensiven.
I stället för att dyka upp i de hårdast omstridda delstaterna åker han till flera av Demokraternas starkare fästen – Kalifornien, Illinois och New Mexico – där han själv vann med god marginal i presidentvalet för två år sedan.
Det kan också bero på allmänhetens sviktande förtroende för 79-åringens styre. Sedan förra sommaren har en majoritet av amerikanerna varit missnöjda med hans arbete.
I delstater där det är hård strid om mandaten riskerar Biden således att bli ett sänke för demokratiska kandidater.
I flera sådana delstater har Barack Obama dykt upp i hans ställe. I ett tal i Milwaukee, Wisconsin, förra veckan spände den tidigare presidenten ögonen i publiken och agiterade med höjd röst mot den republikanske senatorskandidaten Ron Johnson:
— Om han bättre förstår skattesänkningar för privata flygplan än han förstår hur man ser till att äldre som har arbetat hela sina liv får gå i pension med värdighet och respekt, så är han inte den person som tänker på er, känner er och ser er, och då borde han inte bli er senator från Wisconsin.
Johnson, som inte har gett något tydligt besked om huruvida han kommer att respektera valresultatet, har haft ledningen i flera opinionsmätningar de senaste veckorna.
Proxykrig i Pennsylvania
Joe Biden reser själv till vågmästarstaten Pennsylvania i valrörelsens sluttamp. Det gör också Donald Trump. Amerikanska medier beskriver det som ett uppblossat "proxykrig" mellan presidenten och hans föregångare.
Där står kampen om en senatplats som i dagsläget tillhör Republikanerna – och som är en av få som Demokraterna bedöms kunna knipa i mellanårsvalet. Demokraternas kandidat John Fetterman gör upp om den med den Trumpstödde republikanen Mehmet Oz, som för de flesta amerikaner är känd som tv-läkaren "Doctor Oz".
Biden-regeringens skugga föll tydligt över en tv-debatt mellan de två. Oz lade an eld med den stigande inflationen och den ökande brottsligheten. Fetterman drabbades av en stroke tidigare i år och ursäktade sig på förhand för eventuella talsvårigheter, men hade också svårt att ge sammanhängande svar, inte minst om sin egen hälsa.
Trumps kampanjapparat har kopplat samman Fetterman med Biden i annonser och beskrivit dem som "aningslösa" och "svaga", rapporterar Politico. Efter tv-debatten växte stödet för Oz och kandidaterna är ungefär jämnstarka.
Förutsägbara val
Joe Biden anför att mellanårsvalet är helt avgörande för USA:s demokrati. Många av Republikanernas kandidater – de som har Donald Trumps välsignelse – bestrider öppet resultatet i det senaste presidentvalet.
Polariseringen i USA avspeglas i valkartan. I de allra flesta valen till representanthusets 435 platser – mer än 80 procent av dem – är resultatet tydligt redan på förhand, enligt The New York Times. Därför läggs stor vikt vid vågmästarstater och distrikt där väljarkåren bryter mönstren.
De stora opinionsmätningarna ger inget entydigt svar om vartåt det lutar. Sajterna Five Thirty Eight, Politico och Real Clear Politics bedömer alla att det är väldigt jämnt i kampen om senaten, med flera svårbedömda vågmästarstater. Republikanerna tros ha ett övertag i kampen om representanthuset.
