Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill ta ett krafttag mot ofrivillig ensamhet. Arkivbild.
Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill ta ett krafttag mot ofrivillig ensamhet. Arkivbild. - Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ministern tar upp kampen mot ensamhet

Regeringen vill ta krafttag för att bryta den ofrivilliga ensamheten.Vi behöver betrakta det här som ett samhällsproblem, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).


Fakta: Ofrivillig ensamhet

Ensamhet kan vara självvald eller ofrivillig, och det är främst den ofrivilliga ensamheten som kan påverka hälsan negativt. Sverige sticker ut internationellt genom att ha många enpersonshushåll.

Nästan var fjärde person över 16 år, 23 procent, uppger att de besväras av ensamhet.

Det skiljer sig mellan olika grupper. För unga vuxna, 16–29 år, uppger 1 av 3 att de besväras av ensamhet och isolering.

Bland de äldre, 85 år och uppåt, uppger 40 procent av kvinnorna och nästan 30 procent av männen att de besväras av ensamhet och isolering.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten får i uppdrag av regeringen att kartlägga hur det ser ut med ofrivillig ensamhet, något som var fjärde person över 16 år i Sverige besväras av, enligt en undersökning som Folkhälsomyndigheten presenterade i december. Ett problem med omfattande negativa konsekvenser, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

— Det leder inte bara till ökad psykisk ohälsa utan också till ökad fysisk ohälsa. Det är en slående bild att kroppens blodkärl rent fysiskt drar ihop sig, det blir en slags kronisk stress som leder till mer hjärt- och kärlsjukdomar. Det sargar och sårar samhällskroppen på ett tydligt sätt.

Nationell strategi

Syftet med kartläggningen är att ta fram en nationell strategi för hur man ska hantera ofrivillig ensamhet. Andra myndigheter och civilsamhället ska involveras i arbetet, säger Forssmed, men också näringslivet.

— Vad kan bostadsbolag göra för att skapa mer av gemenskap och värme i kvarteren? Vad kan handeln göra för att också skapa mer av värme och de här små interaktionerna i vardagen som också spelar roll.

Ofrivillig ensamhet är vanligast bland de äldsta, 85 år och äldre, och det är en grupp som är prioriterad, säger Jakob Forssmed.

— Vi vill kunna bedriva mer uppsökande verksamhet mot äldre personer som vi vet blivit mer ensamma under pandemin, för att ge dem en hjälpande hand att kunna hitta de verksamheter som erbjuds, säger Forssmed.

Vill bryta stigmat

Bland män är det vanligt med ofrivillig ensamhet. I åldersgruppen 16–44 år är det dubbelt så många män som kvinnor som angett att de saknar någon att anförtro sig åt. På mansjouren i Stockholm har man sett en kraftig ökning av samtal, där ensamhet är en av de vanligaste anledningarna till att männen kontaktar jouren.

— Jag blir tyvärr inte förvånad över siffrorna, vi vet att det är mer utbrett i vissa grupper. Jag hoppas att när vi nu drar igång den här nationella strategin så hoppas jag att det bryter lite av den stigman som kan finnas kring att prata om de här frågorna.

Kartläggningen ska vara avslutad om ett år, därefter ska en nationell strategi med olika metoder för att bryta ofrivillig ensamhet tas fram.

TT
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!