Regeringens klimatpolitik får sin dom
Trots hård kritik mot att regeringens politik ökar utsläppen har klimat- och miljöministern stått på sig: klimatmålen ligger fast. I dag kommer rapporten som visar om regeringens politik verkligen klarar klimatmålen.
År 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Ramverket omfattar nya klimatmål, en klimatlag och Klimatpolitiska rådet.
Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat om.
Rådet ska även utvärdera de kunskapsunderlag och modeller regeringens politik bygger på. Myndigheten ska dessutom bidra till en ökad samhällsdebatt om klimatpolitiken.
Rådet har åtta ledamöter som ska ha hög vetenskaplig kompetens inom områdena klimat, klimatpolitik, nationalekonomi, samhällsvetenskap och beteendevetenskap.
Källa: Klimatpolitiska rådet
En gång om året presenterar Klimatpolitiska rådet sin utvärdering av regeringens samlade klimatpolitik – och i dag är det dags för årets upplaga.
Ända sedan regeringen presenterade sin budget i höstas har den fått kraftfull kritik för att föra en politik som leder till ökade utsläpp i närtid. Framför allt på grund av sänkningen av reduktionsplikten, det vill säga inblandningen av förnybart bränsle i bensin och diesel.
Öka takten rejält
Rådets rapport kommer bara en dryg vecka efter att FN:s klimatpanel IPCC presenterade sin mest utförliga sammanställning av klimatforskningen hittills, den så kallade syntesrapporten. De beslut som världens ledare fattar under de närmsta åren är avgörande för att klara 1,5 gradersmålet och stora och snabba utsläppsminskningar är nödvändiga, slår IPCC fast.
Alla länder måste öka takten rejält i klimatarbetet enligt IPCC som uppmanar regeringar världen över att gå från ord till handling.
Klimatpolitiska rådets rapport granskar om regeringens politik leder till de nationella klimatmålen som säger att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. På vägen dit finns bland annat etappmålet att utsläppen vara minst 63 procent lägre år 2030 jämfört med 1990.
Hittills har Sveriges samlade utsläpp minskat med 33 procent jämfört med 1990, enligt Naturvårdsverkets siffror.
Tydligare målkonflikter
Dagens rapport väntas även lyfta fram de målkonflikter som uppstår när klimatomställningen behöver påskyndas. Målkonflikterna börjar bli allt tydligare och handlar exempelvis om hur klimatåtgärder ska göras med hänsyn till exempelvis biologisk mångfald och ursprungsbefolkningars rättigheter.
Vindkraftverk eller gruvor där det finns mineraler som behövs i klimatomställningen men som påverkar kringliggande miljö och djurliv är några aktuella exempel.
Rapporten presenteras under förmiddagen vid en pressträff där bland andra Klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) deltar.
