Torftig ramadan i inflationens spår
Den muslimska fastemånaden ramadan har inletts. Men höga matpriser och dålig ekonomi gör att firandet tonas ner på många platser i världen.
Det muslimska året följer månen och därför flyttar sig fastemånaden ramadan varje år.
I år infaller den mellan den 22 mars och den 21 april, då högtiden avslutas med högtiden id al-fitr.
Rättrogna vuxna och friska muslimer fastar då under de timmar då solen är uppe.
Genom att avstå från mat, dryck och sex från gryning till skymning, ska muslimer lära sig tålamod och ödmjukhet, rena själen och begrunda religionens bud.
Det är också en tid för umgänge med familj och vänner.
Den som är sjuk eller har något annat hälsotillstånd som gör fastan skadlig behöver inte fasta. Förutom sjuka kan även gravida, barn och äldre undantas.
Dadlar, kakor, söta juicer och grytor som puttrat länge. I Libanon kommer 80 procent av befolkningen inte att ha råd med iftar, den måltid som bryter fastan på kvällen, uppger hjälporganisationen American Near East Refugee Aid (ANERA) enligt nyhetskanalen Al Jazeera.
Och i Indonesien, som har världens största muslimska befolkning, planerar 70 procent av de unga i generation Z att skära ner på konsumtionen under ramadan.
Avstå zakat?
Även i Kenya, där 17 procent av befolkningen lever i extrem fattigdom, spås ramadan bli nedtonad. Inflationen har bitit sig fast på över nio procent sedan i september och är ett bekymmer för stora delar av befolkningen.
Shejk Juma Ngao, ordförande för Kenyas nationella muslimska råd, befarar att många kommer att avstå från zakat, den allmosa som troende muslimer ska betala under ramadan om de har råd. Och han är orolig för att det umgänge som brukar ske när fastan bryts vid solnedgången hotas.
— Vi brukar bjuda in familjemedlemmar, men den dåliga ekonomin riskerar att sätta stopp för det. Vi ber till Gud att traditionen överlever, säger han till Al Jazeera.
Men i Sydafrika ses den dåliga ekonomin som en möjlighet att föra folk närmare varandra. Enligt shejk Mogamat Safwaan Sasman, medlem av ett råd för muslimska ledare i Kapstaden, blir det allt vanligare med "mass-iftar".
— Moskéer uppmanar faktiskt folk att ha iftar i moskén i stället för hemma så att den (maten) ska räcka till fler.
Behövande familjer
Krisen slår även mot muslimer i väst. Staden New York i USA kommer tillsammans med två muslimska välgörenhetsorganisationer att dela ut 7 500 iftar-måltider till behövande familjer.
I Storbritannien säger Sohail Hanif, ordförande för National Zakat Foundation (NZF), att han aldrig sett något liknande. Organisationen får en ny förfrågan om zakat var 40:e minut, vilket är dubbelt så mycket som 2021.
Samtidigt såg han 2022, när levnadskostnaderna började stiga, en 30-procentig ökning av donationerna under ramadan.
— Det finns definitivt ljusglimtar. Vi hjälper varandra mycket mer än tidigare.
