Så gör du växtnäring med matresterna – 5 enkla steg

För att göra om matrester till växtnäring behöver du kompostera. Att kompostera är en av de mest effektiva metoderna för att omvandla matrester och trädgårdsavfall till en rik och näringsfylld jordförbättrare. Det är inte bara ett utmärkt sätt att bidra till minskning av matavfall, det ger också din trädgård en kostnadsfri källa till naturligt gödsel. Kompostering kan tyckas komplicerat i början, men genom att förstå grundläggande principer och steg kan du snabbt bli en expert.

1. Skaffa en egen komposthög eller behållare

Var du väljer att placera din komposthög eller -behållare kan påverka hur effektivt dina material bryts ned. Det är bäst att placera den på en plats med god dränering och halvskugga. För mycket sol kan torka ut din kompost, medan för lite kan hindra den från att värma upp tillräckligt för nedbrytningsprocessen.

En enkel komposthög kan startas direkt på marken, vilket tillåter maskar och andra nedbrytande organismer att nå komposten. För att starta högen kan du börja med ett lager av brunt material (t.ex. kvistar och löv) för att förbättra luftflödet och dräneringen.

Om du föredrar en mer organiserad metod kan du köpa en kompostbehållare. Det finns olika typer att välja mellan, inklusive kompostkuber, roterande behållare och maskkompostare. Din lokala trädgårdsbutik kan ge råd om vilken typ som skulle vara bäst för din situation. Vissa behållare har även funktioner för att samla upp kompostsaft, ett mycket näringsrikt vatten som kan användas för att vattna växter.

Släng ALDRIG gammal frukt – gör det här i stället

2. Lägg till dina matrester i komposten

Det går bra att kompostera de flesta sorters frukt- och grönsaksavfall. Andra vanliga och effektiva saker att kompostera är kaffesump, teblad och äggskal. Försök att undvika att lägga till kött, fisk, mejeriprodukter och sjuka växtdelar, eftersom dessa kan locka skadedjur eller sprida sjukdomar. Vissa material, som lök och citrusfrukter, kan vara skadliga för maskar och bör endast användas i begränsade mängder.

När du lägger till matrester till din kompost, försök att inte bara lägga dem på toppen av högen. Blanda dem istället med det befintliga materialet för att snabba på nedbrytningen och förhindra lukt. Det kan också vara till hjälp att skära större matrester i mindre bitar för att snabba upp komposteringsprocessen.

Ett bra tips är att ha en liten behållare i köket där du samlar matrester under dagen, och sedan lägga till dessa i din komposthög eller behållare på en gång per dag. På så sätt minimerar du risken att oönskade djur lockas till din kompost.

Så odlar du dina egna örter inomhus – 7 enkla steg

3. Blanda resterna med trädgårdsavfall

En väl fungerande kompost kräver en balans mellan kväverika "gröna" material, som matrester, gräsklipp och färska växtrester, och kolfyllda "bruna" material, som löv, halm, kartong och grenar. En generell tumregel är att använda ungefär lika mycket (efter volym) av gröna och bruna material.

Gröna material tillför kväve till komposten, vilket är nödvändigt för mikroorganismernas tillväxt och reproduktion. Bruna material tillhandahåller kol, som fungerar som en energikälla för mikroorganismer.

Om du märker att din kompost är mycket våt och illaluktande, behöver du troligen lägga till mer brunt material. Om den är torr och långsam att brytas ned behöver du troligen mer grönt material.

Så får du maten att hålla längre i sommar – 8 enkla knep

4. Vänd komposten regelbundet

Att vända komposten hjälper till att introducera syre, vilket är nödvändigt för de mikroorganismer som bryter ned materialet. Detta gör du genom att flytta materialet från mitten av högen till ytterkanten, och vice versa.

Hur ofta du ska vända komposten beror på hur snabbt du vill att kompostprocessen ska ske. Om du vill ha kompost snabbt kan du vända varannan vecka. Om du inte har bråttom kan du vända den varje månad eller till och med mindre. Observera dock att ju mindre ofta du vänder, desto längre tid tar processen.

När du vänder komposten, se till att blanda materialen väl. Detta hjälper till att jämnt fördela värme, fukt och mikroorganismer genom hela högen. Om komposten är för torr kan du tillsätta vatten vid vändning. Om den är för våt kan du lägga till mer brunt material.

Vissa kompostbehållare är designade för att underlätta vändningen, till exempel genom att rotera eller med en inbyggd vändare. Om du har en komposthög kan du använda en grepe eller skovelspade. Var försiktig så att du inte skadar några maskar eller andra hjälpsamma organismer som kan vara närvarande i din kompost.

Så odlar du egna grönsaker inomhus – utan jord

5. Vänta på jorden

Kompostering är en process som kräver tid och tålamod. Efter att du har lagt till och blandat dina gröna och bruna material, kommer naturen att ta hand om resten. Det tar vanligtvis några månader innan du ser resultat, beroende på vilka material du har använt, hur ofta du vänder komposten, och de rådande väderförhållandena.

När komposteringen är klar bör din kompost se ut som en mörk, kornig massa, lite liknande butiksköpt trädgårdsjord. Den bör ha en söt, jordig doft - om den luktar illa är det troligtvis ett tecken på att något har gått fel i komposteringsprocessen.

Färdig kompost är extremt näringsrik och kan användas på flera sätt i din trädgård. Du kan blanda den med trädgårdsjorden för att förbättra dess struktur och näringsinnehåll, eller använda den som ett ytmaterial runt dina växter för att bevara fukt och avskräcka ogräs. Du kan även sila den och använda den för att göra kompostte, en näringsrik vätska som kan användas som växtgödsel.

Kompostering är en naturlig process, och även om det kan ta tid att bli perfekt, är det ett enkelt och effektivt sätt att återvinna ditt avfall och skapa näring för din trädgård.