Jenni Steiner: "Vad blir nästa steg för NMR?"
Jenni Steiner: "Vår butik med kunder och medarbetare är hotade - människor är rädda. Jag är förbannad. Detta är en verklighet vi numera upplever i allt större utsträckning, men jag vägrar acceptera att det ska få vara så här"
Jag är ICA-handlare i en liten stad som heter Trosa, jag driver butiken tillsammans med min syster. Vi jobbar varje dag för att vara ”handlaren på orten” som gör skillnad för de som bor i Trosa.
Vi har ett stort engagemang i att få Trosas ungdomar in i arbete med allt vad det innebär; ansvar, kamratskap, gemensamma värderingar och affärsidé. Vi brinner även för att hjälpa nyanlända in i arbetslivet - hos oss i butiken eller hos någon annan av de lokala företagare som vi känner. Vårt engagemang är viktigt, inte bara för oss personligen utan också för Trosa.
Vi gör skillnad här och bidrar till den positiva, trygga kommunen som Trosa ska vara.
I förrgår fick jag dock en ny upplevelse till mig. Medlemmar ur nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) stod utanför VÅR butik och delade ut sin vidriga propaganda. De betedde sig hotfullt mot människor som inte ville ta emot flygbladen. De vägrade att avlägsna sig och menade att de skulle besöka oss varje dag under 2-3 veckors tid.
Nordiska motståndsrörelsen är numera kända för att manifestera sin våldsideologi relativt obehindrat, vilket vi ju såg nu senast under Almedalsveckan. De har hittills mestadels bara klistrat upp sin hatpropaganda på lyktstolpar och elskåp här i kommunen, men nu har de alltså tagit det ett steg längre. Vad blir nästa steg?
Jag är homosexuell. Min fru jobbar också i butiken. Vi tillsammans med många andra av olika ursprung, läggningar, identiteter och utseenden utgör butikens kärna tillsammans med alla våra kunder. Det som utgör själva kärnan i NMR, å andra sidan, är en stark, gemensam övertygelse om att människor som oss inte har någon rätt att existera, och att de är beredda att få igenom sin ideologi med våld.
Mina kunder och medarbetare blev illa berörda av deras närvaro. Många blev rädda.
Vi ringde polisen, som inte hade tid att komma. Vi kallade till vaktbolaget vi anlitar, som befann sig 10 mil bort. De skyndade sig och när de anlände så valde nazisterna att avlägsna sig. Men med det uttalade löftet om att komma tillbaka.
Vår butik med kunder och medarbetare är hotade - människor är rädda. Jag är förbannad.
Detta är en verklighet vi numera upplever i allt större utsträckning, men jag vägrar acceptera att det ska få vara så här. Det är en skam och VI behöver gå ihop för att stoppa de våldsbejakande organisationernas framfart.
Kvällen avslutades med att vi hissade prideflaggor utanför butiken.
Jenni Steiner,
ICA-handlare
