Så kan vanliga bakterierna leda till "köttätande" sjukdom

Olidlig smärta, intensivvård, omfattande operationer, amputationer och till och med döden. Det är några av de konsekvenser som kan drabba den som får nekrotiserande fasciit.

Med hjälp av läkaren Helena Bergsten, som ingår i en forskningsgrupp på Karolinska Institutet som studerar åkomman, reder Nyheter24 ut hur man får infektionen, vilka symtom man ska vara uppmärksam på – och hur farligt det är att drabbas.

Vad är nekrotiserande fasciit?

Nekrotiserande fasciit, även kallat nekrotiserande mjukdelsinfektion, är en ovanlig, men allvarlig bakterieinfektion som orsakar vävnadsdöd.

– Sjukdomen kan sprida sig upp till en centimeter per timme, vilket är ovanligt snabbt, och därför brukar sjukdomen ibland kallas ”köttätande”, förklarar Dr. Bergsten.

Var finns köttätande bakterier?

Bakterierna, som beskrivs som "köttätande", är dock inte sällsynta, utan finns ständigt bland oss.

– Bakterierna som orsakar denna svåra sjukdom är mycket vanliga i samhället, men de allvarliga infektionerna är ovanliga, säger Dr. Bergsten och fortsätter:

– Streptokockerna, som orsakar en tredjedel av infektionerna, lever i svalget på många barn i skolåldern och finns även hos vissa vuxna, utan att de märker av det. 

Hur får man nekrotiserande fasciit?

Bakterierna är, med andra ord, helt harmlösa på huden. Om de däremot hamnar i ett sår kan den allvarliga mjukdelsinfektionen uppstå.

– När de kommer ner i de djupa delarna av vävnaderna har de potential att sprida sig mycket fort – hos vissa människor. Det är en fråga om otur: ”fel bakterie vid fel tillfälle” hos en person som inte haft infektion med denna typ av bakterie nyligen och då saknar antikroppar, konstaterar Dr. Bergsten.

Vidare förklarar hon att vissa människor, på grund av genetiska skillnader, är mer känsliga mot bakterierna.

Symtom på allvarlig mjukdelsinfektion

Åkomman är förrädisk i och med att den till en början ser ut som en "vanlig", mild infektion, men sedan förvärras tillståndet mycket snabbt. Den är dessutom svårdiagnostiserad eftersom symtomen varierar.

– Hälften av patienterna får rodnad hud. Många upplever en stark smärta som inte blir bättre av vanliga smärtlindrande mediciner. En tredjedel får en svart-lila missfärgning av huden, berättar Dr. Bergsten.

Andra symtom som förekommer är gasblåsor i vävnaden, blåsor på huden och nedsatt känsel.

Behandling och dödlighet i sjukdomen

Om man blivit diagnostiserad med den allvarliga infektionssjukdomen finns det behandling att få, men det räcker inte med antibiotika, utan den infekterade vävnaden måste skäras bort.

– Trots modern behandling är dödligheten 18 procent, och 22 procent behöver amputeras. Alla patienter behöver opereras, ofta flera gånger, och många behöver vårdas på intensivvårdsavdelning, säger Dr. Bergsten och fortsätter:

– Även vid ett tursamt förlopp lider patienterna i efterhand av vävnadsförlust, och vissa får hjälp med rekonstruktiv plastikkirurgi.